WHO’S THAT GIRL? En kvalitativ text- och bildanalys av hur Anna Kinberg Batra framställdes och porträtterades i svensk dagspress inför partiledarvalet 2015
Abstract
Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt-2016
Handledare:
Orla Vigsø
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Examinator:
Britt Börjesson
Sidantal:
53
Antal ord:
19 790
Syfte:
Att undersöka hur en blivande partiledare, i detta fall Anna Kinberg Batra, porträtteras och framställs inför partiledarvalet.
Teori:
Medielogik, nyhetsvärdering, gatekeeping, framing, priming, kroppens semiotik, retorik, metaforer, stereotyper, genus.
Metod:
Kvalitativ text- och bildanalys.
Material:
109 artiklar från fyra svenska dagstidningar, Aftonbladet, DN, Expressen och SvD, under perioden 10 december 2014 till 10 januari 2015.
Resultat:
I de 109 artiklar som analyserats fick Anna Kinberg Batra (AKB) sällan komma till tals själv, utan blev oftare kommenterad och beskriven av andra. Intervju med AKB återfanns endast i två artiklar. Det var stort fokus på hennes offentliga roll och endast i några enstaka artiklar nämns hennes privatliv. Störst fokus var på politiska händelser där AKB ofta fungerade som talesperson för Moderaterna och Alliansen. Texterna var ofta kritiska och/eller lyfte negativa händelser. Det fokuserades nästan ingenting på genus eller hennes könstillhörighet. Majoriteten av artiklarna var neutrala, men i de fall vinkel fanns var det oftare negativt och förminskande än positivt. Positiva värdeord som använts var främst kunnig, kompetent och erfaren. Negativa var undvikande, tystlåten, otydlig, för kontrollerad och försiktig.
86 bilder har analyserats. Majoriteten av bilderna föreställer presskonferenser, framförallt från decemberöverenskommelsen. De flesta bilder var tagna i ett grodperspektiv vilket gav konnotationer till makt och ledarskap. Ytterst få bilder från AKBs privatliv syns i tidningarna. De som gått att finna har varit vimmelbilder tillsammans med maken, David Batra. Väldigt få bilder har varit genusstereotypa. I de fall de återfanns var AKB leende, hade ett förminskande och ”flickigt” kroppsspråk eller stod passiv och underordnad aktiva män. Bilderna förminskade henne oftare än de förstärkte henne, men majoriteten av bilderna var neutrala. Dock ger AKBs naturliga kroppsspråk och minspel negativa konnotationer då hon av naturen är väldigt rak och stel och där ansiktsdragen drar neråt. Tillsammans med texten gav bilderna ofta en negativ bild av AKB.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2016-09-08Author
Kjellström, Jessica
Levin Lundberg, Annica
Keywords
genus.
Kvinnlig politiker
partiledare
medielogik
nyhetsvärdering
gatekeeping
framing
priming
kroppens semiotik
retorik
metaforer
stereotyper
Series/Report no.
Kandidatuppsats
C960
Language
swe