Värdet av Delsjöområdets naturreservat - en empirisk tillämpning av hedoniska prissättningsmetoden på småhus i östra Göteborg

Abstract

Människors välfärd beror inte bara på deras konsumtion av varor från inkomsten, utan också på nyttan av exempelvis miljötjänster så som rekreation. Dessa kollektiva nyttigheter är normalt icke prissatta på en marknad och kan därav vara svåra att estimera. Inom miljöekonomin har flera metoder vuxit fram i försök att beräkna miljötjänster. Studien syftar till att undersöka om den marknadsbaserade hedoniska prissättningsmetoden kan användas för att estimera ett miljövärde. För att besvara syftet observerades 601 småhus i Göteborgsområdet och deras avstånd till Delsjöområdets naturreservat, ett statsnära rekreationsområde. Reservatet användes som miljövara i studien då det innefattar ett antal nyttor för konsumenten som besöker området. Valet av miljövara medförde att enbart brukarvärden estimerades. För att estimera ett värde skapades ett antal regressionsmodeller, vilka sedan utnyttjades i ett antal nollhypoteser som antingen förkastades eller ej. Majoriteten av resultaten från hypotestestena visade på att ett minskat avstånd till Delsjöområdets naturreservat påverkar priset på småhus positivt, ceteris paribus. Med stöd av tidigare studier tyder analysen på att de resultat som togs fram förbättrades i och med logaritmering av de variabler som är marginellt avtagande. Metoden har viss känslighet för felkällor och resultatet bör därav tolkas med en viss försiktighet. Trots detta kan den användas för att ge en uppskattning om vad miljövärdet är.