Målstyrning genom verksamhetsnära mål i Västra Götalands kommuner

Abstract

Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet infördes målstyrning som styrprocess i kommunerna. En central ambition i införandet av målstyrning var att decentralisera kommunorganisationerna samt att utveckla politikerrollen och betrakta det politiska arbetet utifrån ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Styrningen av offentliga organisationer har länge baserats enbart på finansiella mått och mål. År 2004 infördes nya regler i kommunallagen angående verksamhetsnära mål av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Bestämmelserna tillämpas år 2006 och det är upp till varje kommun att formulera sina mål.

Syfte: Studiens syfte är att övergripande beskriva arbetet med målstyrning genom verksamhetsnära mål så som det bedrivs i Västra Götalands kommuner idag. Vidare är syftet att lyfta fram områden där detta målstyrningsarbete skiljer sig från styrprocessen i den teoretiska modellen och uppmärksamma eventuella brister i förutsättningarna för att målstyra en kommun.

Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssätt och är av beskrivande karaktär. Uppsatsens primärdata har samlats in via en enkätundersökning som besvarats av ekonomichefer eller andra tjänstemän med insikt i den kommunala styrningen. Populationen utgörs av Västra Götalands kommuner och undersöks med en totalundersökning.

Slutsats: Utifrån den teoretiska modellen kan Västra Götalands kommuner anses ha brister i sitt målstyrningsarbete. Studien visar på brister inom områdena mål kontra resurser, styreffekt och feedback. Modellen har emellertid också sina brister i appliceringen på en verklig organisation. Underliggande faktorer som har inverkan för hur målstyrningsarbetet utförs specifikt i kommuner är den centrala funktionens fokusering på målstyrning, lagregleringen av kommuner och politik. Stora brister i användningen av kvalitativa mått för mätning har också identifierats.