Visa enkel post

dc.contributor.authorJons, Evelyn
dc.contributor.authorLundqvist, Anna
dc.date.accessioned2016-09-20T12:44:52Z
dc.date.available2016-09-20T12:44:52Z
dc.date.issued2016-09-20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/47534
dc.descriptionAlong with the presence of acquired communication disorders there’s a need of effective ways to assess the everyday communication of patients in order to individualize the intervention. This can be done by asking a common conversation partner. This study explored the relation between experienced judges’ and spouses’ perceptions of problems in conversational interaction with an individual with an acquired communication disorder. Participants were 15 dyads where one person had Parkinson disease or aphasia following stroke. The assessment instrument CAPPCI was used to collect the material. The results showed high agreement in one area out of eight (articulation/prosody). In the other seven areas low agreement was found. A high correlation was found in two areas (articulation/prosody, linguistic abilities). In the other six communication areas no correlation was found. The result suggests that speech-language pathologists should take the spouses experiences into account when planning treatment.sv
dc.description.abstractI samband med förekomst av förvärvade kommunikationsstörningar finns behov av effektiva sätt att bedöma patientens vardagliga kommunikation för att kunna anpassa interventionen efter individen. Ett sätt är att fråga en närstående. I den aktuella studien undersöktes relationen mellan tränade bedömares och närståendes uppfattning om svårigheter i samtalsinteraktion med en individ som har en förvärvad kommunikationsstörning. Deltagarna bestod av 15 dyader där en person hade Parkinsons sjukdom eller afasi efter stroke. Materialet var insamlat med hjälp av bedömningsinstrumentet CAPPCI. Överensstämmelsen var hög vid bedömning på ett av åtta undersökta områden (artikulation/prosodi). På övriga sju kommunikationsområden var överensstämmelsen låg. Ett starkt, signifikant samband påvisades vid bedömning av två av områdena (artikulation/prosodi, lingvistiska förmågor). På övriga sex kommunikationsområden visades endast svaga, icke signifikanta samband. Resultatet antyder att logopeder bör ta hänsyn till anhörigas upplevelser vid planering av behandling.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2016:295sv
dc.subjectAfasi, Parkinsons sjukdom, kommunikationsstörningar, samtalsanalys, CAPPCIsv
dc.subjectAphasia, Parkinson’s disease, communication disorders, conversation analysis, CAPPCIsv
dc.titleSamtalsinteraktionen vid förvärvade kommunikationssvårigheter: likheter och skillnader i tränade bedömares och närståendes uppfattningsv
dc.title.alternativeConversational interaction in acquired communication disorders: similarities and differences in professional assessments and spouses’ experiencesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiswe
dc.contributor.departmentGothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiologyen
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post