| dc.description.abstract | 1. Inledning
Uppväxtvillkor och framtidsdrömmar är det tema som till stor del behandlas i de tre romaner
som ligger till grund för föreliggande uppsats. De skildrar alla barndom och uppväxtvillkor i
den svenska förorten på 1970- och 80-talen. De handlar om hur den fysiska miljön, familjen,
kompisar och skolan, tillsammans bildar de villkor som gör avtryck och påverkar hur
karaktärerna sedan kommer att forma sin framtid.
Svinalängorna (2006) av Susanna Alakoski, Underdog (2001) av Torbjörn Flygt och Var
det bra så? (1999) av Lena Andersson, är retrospektiva, socialrealistiska skildringar, där
författarna utgått från sina uppväxtmiljöer för att skapa berättelserna. De tre romanerna
behandlar till stor del uppväxtårens svårigheter. I Underdog finns ett uttalat klassperspektiv,
ett underifrånperspektiv, där berättarjaget gör en klassresa. I Svinalängorna finns en tydlig
genusmedvetenhet och den ger läsaren en bild av den könsordning som finns i berättarjagets
närmaste omgivning. Romanen handlar också om vänskap och om hur föräldrarnas missbruk
bryter ner familjen . Både Svinalängorna och Underdog har fått Augustpriset. Den tredje
romanen som lästs är Var det bra så? av Lena Andersson, och är liksom de övriga två, en
uppväxtskildring. Denna roman behandlar den klass- och etnicitetsproblematik som finns i
förorten. Det är också en skildring av kompisrelationer och beskriver den råhet som kan
finnas mellan klasskompisar samt hur dessa problem hanteras av vuxna i skolan.
Underdog är skriven genom ett berättarjag, Johan, men där är berättarrösten vuxen, medan
jaget i Svinalängorna, Leena, har ett barns röst. I Anderssons roman finns inget berättarjag,
utan läsaren får följa olika karaktärer som alla är beskrivna i tredje person. Var det bra så?
och Svinalängorna är båda debutromaner.
De tre romanerna är intressanta att studera eftersom de har ett klass- och genusperspektiv
och problematiserar de villkor som vuxenvärlden och skolan erbjuder barn och ungdomar.
Detta gör dem också intressanta för lärare. Romanerna kan läsas i syfte att få en inblick och
förståelse för den inverkan som genus och klass har på elevers uppväxtvillkor och
prestationer i skolan. De kan också läsas i skolan tillsammans med elever, för att öka
elevernas förståelse för sig själva och för andra människor då romanerna behandlar ämnen
som många elever förmodligen kan relatera till. Ett sådant mål att sträva mot finns uttryckt i
kursplanen i svenska. | eng |
