Show simple item record

dc.contributor.authorHervéus, Lina
dc.contributor.authorLantz, Linda
dc.date.accessioned2007-09-12T12:14:10Z
dc.date.available2007-09-12T12:14:10Z
dc.date.issued2007-09-12T12:14:10Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4779
dc.description.abstractBakgrund och problemdiskussion: Bolagsstyrningsfrågor har tilldragit sig alltmer uppmärksamhet i samband med både nationella och internationella företagsskandaler. Detta har bland annat resulterat i den amerikanska lagen, Sarbanes Oxley Act (SOX), där den största förändringen från tidigare lagstiftning är de ökade kraven på rapportering avseende den interna kontrollen. Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera statliga organisationer utvecklat en egen variant, Koden. Det svenska regelverket ställer bland annat krav på att en rapport avseende den interna kontrollen skall författas årligen av alla de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen med en omsättning som överstiger 3 Mdr kr. De flesta bolagen får idag hjälp av sina revisorer med att upprätta rapporten som skall ingå som en del av företagets Bolagsstyrningsrapport. Syfte: Uppsatsens primära syfte har utformats till att beskriva innehållet i Bolagsstyrningsrapporterna avseende den interna kontrollen. Eftersom ett antal bolag i Sverige, utöver Koden, tillämpar den amerikanska lagstiftningen SOX, blir det underliggande syftet att göra en jämförelse av dessa företag med de företag som endast tillämpar Koden och se om skillnaderna går att förklara utifrån tre utvalda vetenskapliga teorier. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast granska bolagsstyrningsrapporternas information om den interna kontrollen. De rapporter, Form-20, som lämnas till Securities and Exchange Commission, den amerikanska varianten av Finansinspektionen, kommer inte att vara föremål för denna granskning. Metod: Urvalet har begränsats till totalt 20 företag som är indelade efter om de tillämpar SOX och/eller Koden. Analysens utgångspunkt är teorin vilket innebär att den deduktiva ansatsen har använts. Ett verktyg som författarna kallar för checklista har underlättat arbetet för att kunna kvantifiera informationen i Bolagsstyrningsrapporterna. Designen av studien är av deskriptiv, komparativ och förklarande karaktär och utgår ifrån rapporterna avseende den interna kontrollen. Slutsatser: Studien visade att de flesta företag som har lämnat en rapport avseende den interna kontrollen har använt sig av samma ramverk och att skillnader finns i beskrivningen av kopplingen mellan ramverket och den egna verksamheten. De företag som endast omfattas av Koden har utvecklat ramverket som ligger till grund för rapporten i större utsträckning än de företag som omfattas av såväl Koden som SOX. Vidare anses teorierna inte ge några fullgoda förklaringar till de skillnader som uppvisats. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till fortsatta studier är att analysera de separata Form 20-rapporterna, som lämnas av SOX-Compliant företag. Utifrån analysen hade en jämförelse med informationen avseende den interna kontrollen i Bolagsstyrningsrapporterna varit intressant.eng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-125eng
dc.titleIntern kontrolleng
dc.title.alternativeVilken information lämnas i Bolagsstyrningsrapporten?eng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record