dc.contributor.author | Gidlöf, Anna | |
dc.date.accessioned | 2016-10-03T08:57:39Z | |
dc.date.available | 2016-10-03T08:57:39Z | |
dc.date.issued | 2016-10-03 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/47879 | |
dc.description.abstract | År 2007 gav svenska regeringen direktiv till en statlig utredning som skulle ge förslag till en reform av introduktionsinsatserna till nyanlända immigranter. Det konstaterades i direktivet att ”samhällsinformationen” skulle förmedla ”samhällets grundläggande regler”. Sammanlagt två statliga utredningar arbetade fram förslag gällande det som senare officiellt blev kallat för ”samhällsorientering”. Sedan år 2010 är samhällsorientering ett obligatoriskt inslag för de nyanlända immigranter som genomför en så kallad etableringsplan. Studiens syfte var att analysera hur Sverige, svenskar, svenska samhället och de tilltänkta deltagarna framställs i två statliga utredningar om samhällsorientering för nyanlända immigranter, hur begreppet integration omtalades i relation till dessa kategorier samt i vilken grad kategorierna så som de framträder i de statliga utredningarna även framträdde i ett läromedel (Om Sverige) som används i samhällsorienteringen. Texterna analyserades utifrån diskursteoretiska begrepp och med Carol Bacchis metod för textanalys. Postkolonial teori användes för att tolka hur framställningarna kunde förstås. Resultatet visade att ”svenskar” och svenska samhället tillskrevs många positiva kännetecken så som jämställdhet, barns rättigheter, en mångfald av livsstilar och religioner, vilket framställdes som något som – trots den kulturkrock som sades uppstå när immigranter anländer – immigranter behövde ta till sig av. Deltagarna i samhällsorientering beskrevs inte lika detaljerat men de antogs sakna de positiva kännetecken som tillskrevs ”svenskar”, svenska samhället och svensk kultur. Integration framställdes vara något som till stor del uppnåddes genom handlingar på individnivå vilket gjorde det möjligt att tala om individer som ”vill” respektive ”inte vill” bli integrerade. I läromedlet fanns ett avsnitt om barnuppfostran där våldsamt och kränkande beteende på ett diffust sätt sammankopplades med deltagarna i samhällsorientering. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Samhällsorientering, diskursanalys, postkolonial teori, introduktionsprogram | sv |
dc.title | Motsatta värderingar och kulturkrockar? En diskursteoretisk studie om samhällsorientering för nyanlända immigranter | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |