Skrivande i svenska 1: En studie om texttypsfrekvens och skillnaden i texttypsfrekvens mellan gymnasieprogram

Abstract

Nyckelord: Skrivande, gymnasiet, texttyp, texttypsfrekvens, skrivhandling, genrestatus, progression, yrkesprogram, högskoleförberedande program, likvärdighet

Abstract Studiens syfte är att undersöka vilka texttyper och skrivhandlingar som gymnasieelever på olika program ges möjlighet att utföra i svenskundervisningen, i synnerhet i den gymnasiegemensamma kursen svenska 1. Ett syfte är också att studera progression mellan de texttyper som används.

Studien bygger på en kvantitativ enkät som besvarats av 33 verksamma lärare, och kvalitativa intervjuer med tre lärare. Enkäten står för den största delen, och intervjuerna används som fördjupning och förklaring till det som framkommer i enkätsvaren.

Resultaten pekar på att skrivandet som sker i hög grad bidrar till att eleverna får utföra utredande och argumenterande skrivhandlingar, t.ex. reflektionstexter och debattartiklar. Det finns överlag en progression i de texttyper som används, från redovisande sammanfattningar till utredande skrivande med fokus på källhänvisning och abstraktion. Beträffande eventuella skillnader mellan texttyper som förekommer på yrkes- respektive högskoleförberedande program tycks det på yrkesprogram skrivas fler texter som kan kopplas till yrkeslivet, medan det på högskoleförberedande program skrivs fler sammanfattningar och artiklar. Det berättande skrivandet är inte särskilt utbrett.

I materialet är sättet att tala om elever från olika program nämnvärt, och implikationerna är därför att lärare bör ifrågasätta de givna föreställningar som finns, och istället föra en diskussion om skolskrivandets syfte.