| dc.description.abstract | Syfte
År 2011 fick grundsärskolan, och även grundskolan, en ny samlad läroplan. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i grundsärskolan såg på Läroplan för grundsärskolan 2011 (Lgrsä 11), efter att ha haft den som styrdokument i fyra och ett halvt år, samt att undersöka på vilket sätt den har bidragit till att förändra deras undervisning och syn på elevers lärande och kunskapsutveckling.
Teori
Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit det sociokulturella perspektivet, där grundtanken är att lärandet sker genom kommunikation och interaktion med andra. Resultaten tolkades utifrån två specialpedagogiska perspektiv, nämligen det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Det relationella perspektivet fokuserar på omgivningen och lärmiljöns inverkan på elevernas möjligheter att inhämta kunskap, och inom dilemmaperspektivet poängteras att det inte existerar några enkla lösningar på frågan om hur elevers olikheter och behov av stöd ska hanteras. Alla lösningar har både fördelar och nackdelar.
Metod
I undersökningen användes en kvalitativ metod och studien hade en hermeneutisk ansats, eftersom den handlade om att göra tolkningar av lärares sätt att beskriva ett fenomen och förstå det som sagts i ett sammanhang. Nio lärare i grundsärskolan intervjuades genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades därefter genom en hermeneutisk kvalitativ analys för att få syn på vilka olika synsätt som framkom i studien. De resonemang som beskrivs är studiens resultat.
Resultat
Lärarna som deltog i intervjuundersökningen var i stort sett positiva till den senaste läroplanen. De beskrev den som tydlig, strukturerad och mer användbar än tidigare läroplan och kursplaner. Det centrala innehållet och kunskapskraven har förändrat lärarnas sätt att undervisa. Lärarna menade också att det blivit ett ökat fokus på kunskaper i grundsärskolan efter den senaste läroplanens införande. Det som bes | sv |
