Show simple item record

dc.contributor.authorJohannesson, Evasv
dc.contributor.authorPersson, Elisabethsv
dc.date.accessioned2016-10-05T10:28:04Z
dc.date.available2016-10-05T10:28:04Z
dc.date.issued2016sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/48181
dc.description.abstractNyckelord: skolutveckling, specialpedagog, generativa mekanismer, kapacitetsupplevelse, meningsskapande Abstract Syfte: Studiens syfte har varit att dels undersöka hur rektorer, förstelärare och medarbetare i elevhälsan beskriver sin förståelse av skolutveckling på två grundskolor, dels att undersöka skolpersonalens individuella och kollektiva kapacitetsupplevelse samt vissa betingelser för den senare. Teori: För att bättre förstå skolutveckling har vi använt flera teorier. Programteorin beskriver skolutveckling så som den förstås av informanterna. Stöd har tagits i Czarniawskas (2015) organiseringsteori, Weicks et al. (2005) teori om meningsskapande och Banduras (2000) teori om self-efficacy. För att ytterligare belysa ämnet har vi använt oss av Bergs (2003a) frirumsmodell. Metod: Studien är en jämförande fallstudie med kvalitativ ansats kombinerat med en kvantitativ enkätstudie, så kallat ”mixed methods research”. Empirin är insamlad genom strukturerade fokusgruppsintervjuer och enkätundersökning på båda skolorna. Empirin från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Informanterna på båda skolorna har till stor del liknande förståelse för vad skolutveckling är och hur den bör bedrivas för att vara framgångsrik. Skolutveckling beskrivs som en pågående process i det vardagliga arbetet där verksamheten utvärderas kontinuerligt och ligger till grund för det fortsatta arbetet. Resultatet visar att meningsskapandet är viktigt för hur förändringsarbeten kommer att tas emot av personalen. När det inte skapats mening uttrycker informanterna att känslor som ointresse, maktlöshet och frustration väcktes medan motivation och engagemang väcktes vid det motsatta. Informanterna var eniga i sin bild av att när utvecklingsarbeten har ett ”top-down”-perspektiv är det svårare att skapa mening och därmed väcks också känslor som verkar hindrande för ett lyckosamt sådant. Vidare visar studiens resultat att förstelärare och medarbetaresv
dc.language.isosvsv
dc.titleRoller och mekanismer för skolutveckling. En fallstudie av erfarenheter på två skolor.sv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentInstitutionen för pedagogik och specialpedagogiksv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record