Vagnmakeriet i förändring. En trädgårdshistorisk undersökning

Abstract

År 1904 köps tomten i västra delen av Nora stadskärna i Västmanland av familjen Johansson. Bostadshus, verkstad och uthus byggs och en trädgård anläggs. Prydliga odlingskvarter uppförs med köksväxter och rader med bärbuskar och fruktträd enligt egnahemsträdgårdens ideal. Nyttoodling är det som gäller främst, men prydnadsväxter får sin beskärda del av trädgården vid bostadshusets entré. Karl Axel Johansson arbetar som snickare i vagnmakeriverkstaden och hans son John tar sedan vid. Teknisk utveckling och nya samhällsideal medför förändringar, både av verkstaden men också i trädgården med dess utseende och funktion. Funkisepoken öppnar upp trädgårdarna och lägger en gräsmatta på plats för de tidigare nyttoodlingarna. Rena linjer anses vackert och öppna ytor för lek och sport anses viktigt. Odlingen är nu till för familjens samverkas skull och i lärande syfte för barnen. Vagnmakeritomtens trädgård har någon gång efter 1960 lagts igen med gräsmatta och alla gångar har gräsbelagts. Till sist träder Den praktiska villaträdgårdens ideal in och det ser jag tecken på i materialet om vagnmakeritomten, gångar asfalteras och prydnadsväxterna ska vara i form av vintergröna och taggiga buskar och planteras i stora grupper. Trädgårdsodlingen är nu reducerad till att vara en hobby och för att barnen ska få plocka sig lite bär. Vagnmakeriet och dess trädgård genomgår en renovering åren 2004- 2006. Man läggen ny grusgång, planterar en färgsprakande perennrabatt, och byggnader och staket tas om hand med ett eklektiskt och samlat intryck som resultat. Vagnmakeribyggnaden uthyrs som kontorslokaler.