IPads i undervisningen Ett digitalt skolutvecklingsprojekt

Abstract

Syfte I studien har ett skolutvecklingsprojekt med införande av iPads i skolor studerats. Syftet med det här arbetet har varit att försöka förstå hur en satsning med 1:1 går till och undersöka bakomliggande motiv till satsningen, som är gjord i en multikulturell stadsdel med låg medelinkomst och hög arbetslöshet. De frågeställningar som präglat studien är: Hur togs beslutet? Hur gick processen till från beslut till implementering? Vilka förväntningar fanns på satsningen och hur togs den emot av lärare? Vad hände efter iPads-satsningen?

Teori Studiens ansats har ett läroplansteoretiskt perspektiv. I läroplansteoretisk teori ingår begrepp som läroplanskoder och arenor som förklaringsmodeller för hur olika urvalsprocesser påverkas av styrdokument såsom läroplanen Lgr 11 (2011). I läroplansteoretiskt perspektiv ses ramfaktorteorin som en föregångare och ett tankeverktyg, som skapades för skoldifferentiering och likvärdighet men den används också som en modell för praktisk utbildningsplanering (Lundgren, 1999). Läroplanskoder är viljeyttringar och uppdrag som staten vill att skolan ska ansvara för och de introducerades av Lundgren (1983) som begrepp. Läroplanens arenor är Formuleringsarenan, där urvalsprocesser och förhandlingar inom utbildningspolitiken leder fram till styrdokumentens formuleringar för skolan. I Realiseringsarenan ska läroplanen och andra policydokument realiseras i skolans praktik. Transformeringsarenan eller den medierande arenan har kommit till för att markera hur komplex verkligheten är när en skolreform som formulerats i styrdokumenten sedan ska tolkas och tas emot bland allmänheten (Lindensjö & Lundgren, 2000). En annan teoretisk ansats som satt spår i arbetet är förbättringsarbetes förlopp eller skolutvecklingens faser från aktionsforskning med initiering, implementering, institutionalisering och spridning (Miles, Ekholm & Vanderberghe, 1987).

Metod Studiens metodologi och empiri bygger på kvalitativa studier med djupintervjuer. Delatagarna bestod av fem tjänstemän på förvaltningsnivå; en stadsdelsdirektör, en IT-ansvarig utvecklingsledare, två områdeschefer och en verksamhetsutvecklare inom IKT. Därtill har det samlats in data från olika stadsdelsnämndsmötesprotokoll, tidningsartiklar och Lgr 11, (2011) som hänför sig till beslut och införandeprocessen. Valet av kvalitativa intervjuer som metod sätter fokus på tjänstemännens egna tankar och upplevelser på hur den här digitala satsningen beslutades och implementerades. Samtliga har varit aktiva på olika sätt i införandeprocessen. De intervjuade har följt och haft insyn i de olika arenorna, från beslut till initiering och implementering i skolorna.

Resultat Den här digitala satsningen med 1:1 med IPads gjordes från beslut, inköp till införande på tre månader. Skolutvecklingsprojektet som infördes i en mångkulturell stadsdel med 17 kommunala skolor under hösten 2013 var en del i en förändringsprocess med stöd i läroplanen. Tanken var att öka likvärdigheten och att hjälpa barn och unga att nå måluppfyllelse för slutbetyg i skolämnen i grundskolan. Beslutet togs uppifrån av stadsdelsdirektören tillsammans med ledningsgruppen. Enligt stadsdelsdirektören fanns en implementeringsplan men den var inte känd av alla på skolnivå, därför började skolorna göra egna lokala implementeringsplaner. Initiering och implementering av iPadsen kom igång samtidigt som iPadsen levererades till elever och pedagoger på skolorna strax innan jullovet 2013. Kompetensutbildning för lärare var frivillig och kom igång i början av vårterminen 2014, då alla hade iPadsen i sin hand och samtidigt fick några utvalda IT-intresserade lärare åka på studieresa till en privatskola i England. Digitaliseringssatsningen har stött på hinder, mycket på grund av avsaknad av gemensamma mål, en anpassad miljö och delaktighet i organisationen. I denna satsning underskattades behovet att involvera lärare och i själva genomförandet glömdes pedagogiken bort.