Könsrepresentation i kommunernas nyhetsflöden. En innehållsanalys av framställningen av könsidentiteter i kommunala nyhetsartiklar på Internet.

Abstract

Uppsatsens syfte är att undersöka och problematisera representationen av könsidentiteter i kommunala nyhetsflöden på Internet, samt analysera generella mönster kring detta ur ett genus- och maktperspektiv. Det teoretiska ramverket inkluderar genus- och maktteorier, statistik och tidigare representationsstudier inom massmedia, samt vetenskapliga resonemang om innebörden av en kommunal nyhetsförmedling. Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, kompletterat med litteraturstudier. Studien visar på en ojämställd könsrepresentation i de kommunala nyhetsflödena, då den totala frekvensen av både förnamn och unika subjekt domineras av män. Samtidigt är könsskillnaden inte lika stor som de tidigare vetenskapliga representationsstudierna har avslöjat finns inom massmedia. Vid en jämförelse mellan kommunerna uppdagas det stora variationer i resultatet, vilket indikerar att könsrepresentationen är oberoende av kommunstorlek och omfattningen av det redaktionella underlaget. Det finns en större andel passiva män än kvinnor, samtidigt som det förekommer fler aktiva kvinnor än män som uttalar sig i nyhetsflödena (dessa är dock koncentrerade till kvinnodominerade verksamhetsområden, män uttalar sig oftare än kvinnor inom de flesta sammanhang). Rent överlag finns det fler passiva än aktiva subjekt i kommunnyheterna. Könsfördelningen inom verksamhetsområdena i nyhetsflödena är starkt reproducerande av stereotyper om kvinnligt och manligt, då frekvensen av unika kvinnor endast utgör en majoritet inom barn och skola, vård och omsorg samt vuxenutbildning. Vad gäller subjektens funktion i nyhetsflödena består kontaktpersoner och civilpersoner av en kvinnlig majoritet medan männen dominerar som talespersoner och yrkespersoner, vilket antyder att män intar fler maktpositioner. Förekomsten av pronomen visar att ”han” och ”hon” är vanligast i nyhetstexterna, medan ”hen” enbart uttrycks i en av sammanlagt 900 artiklar. Det possessiva pronomet ”hans” förekommer mer än dubbelt så många gånger som ”hennes”, vilket förstärker genusnormen som konstruerar mannen som ägande och dominant i relation till den undergivna kvinnan.