dc.contributor.author | Asph Dahlin, Jakob | |
dc.contributor.author | Fäldt, Jonas | |
dc.date.accessioned | 2017-01-24T13:55:35Z | |
dc.date.available | 2017-01-24T13:55:35Z | |
dc.date.issued | 2017-01-24 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/51427 | |
dc.description.abstract | Syftet med vår studie var att undersöka hur införandet av sex timmars arbetsdag inom socialtjänsten diskuterats bland politiker och tjänstepersoner. Dessutom har vi analyserat vad som ligger till grund för den undersökta diskussionen och vad för roll den kan komma att spela i en bredare social kontext. Metoden som vi använde oss av för att besvara vår frågeställning var kritisk diskursanalys och mer specifikt Faircloughs tredimensionella modell. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med individer som varit med och fattat beslut om att införa sex timmars arbetsdag, på två olika socialkontor, och ligger till grund för de resultat som presenteras. Dessutom har vi använt oss av de två senaste SOU-rapporterna som behandlar arbetstidsförkortning. Vi har tematiserat frågan om sex timmars arbetsdag utifrån de tre konstruktionerna; motstånd, arbetsmiljö och ekonomins betydelse. Begrepp som låg till grund för analysen var makt, nyliberal ekonomisk teori och new public management. Vi fann att diskursen i överlag reproducerar en nyliberal politisk diskurs förutom på punkten gällande hur en eftersträvad effektivitetsökning kan tillkomma genom sex timmars arbetsdag, där intervjupersonerna fäste större vikt vid effektivisering än tidigare undersökt material. Vi har gjort analysen att det förhållningssätt som tillåter den långt gångna jakten på effektivisering kommer från att personer med ledande roller inom socialtjänsten i sitt beslutsfattande är för långt från verksamhetens vardag samt att effektiviseringsjakten riskerar att alienera socialsekreterare från sitt utförda arbete då det inte är förenligt med det människovårdande arbete de utför. Vidare belyser vi hur de vi intervjuat spelar en viktig roll gällande vilken diskurs som ska definiera den offentliga debatten, vilket i detta fall talar för att sex timmars arbetsdag bedöms av till vilken grad den överträffar rådande arbetstidsnorm gällande produktivitet, kvalitet och resursanvändning. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | sex timmars arbetsdag, arbetstidsförkortning, diskurs, socialtjänsten | sv |
dc.title | Arbetstidsförkortningens ideologiska rationalitet | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |