“Tanken är god, men...”- En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelse kring föreskriftens SOSFS 2014:4 påverkan i deras arbete.

Abstract

Den 1 oktober 2014 skedde en förändring inom Socialtjänstens individ- och familjeomsorgen avseende en föreskrift. Föreskriften hanterade information kring förändringar om ett barn misstänks ha blivit utsatt för eller bevittnat våld. Tidigare hade bedömningen om det fanns behov av att inleda en utredning legat i händerna på socialsekreterarna. Efter 2014 skulle socialsekreterarna utan dröjsmål inleda utredning, enligt SOSFS 2014:4. Syftet med denna uppsats har varit att lyfta socialsekreterarnas tolkning och syn kring den nya föreskriftens krav om att inleda utredning på alla anmälningar som gäller våld. Tanken är att söka förståelse i hur organisatoriska regelverk och strukturer påverkar socialsekreterarna i det dagliga arbetet. Studien grundas i kvalitativa intervjuer med åtta socialsekreterare. Intervjuerna har därefter studerats och analyserats utifrån organisationsteori samt plikt- och nyttoetik. Resultat och analys har visat på att många olika faktorer spelar in för socialsekreterarnas möjlighet att utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt. En slutsats som kan dras är att den grundtanke som SOSFS 2014:4 står för, att inga barn ska falla mellan stolarna, är god. Samtidigt innebär den begränsningar i form av minskat handlingsutrymme för socialsekreterarna och en fyrkantighet inför en komplex verklighet.