Att definiera verkligheten i förorten, en fråga om makt?

Abstract

Syftet med vår studie var att göra en kritisk diskursanalys om hur förorten Biskopsgården skildras i Göteborgs Posten en månad före och en månad efter skjutningen på Vårväderstorget den 18 mars 2015. Frågeställningarna som vi undersökte var vilka teman som är mest framträdande i de utvalda artiklarna om Biskopsgården, vilka typer av diskurser som framträder och upprätthålls i de utvalda artiklarna, samt vilka de diskursiva skillnaderna är i hur förorten Biskopsgården skildras i Göteborgs Posten under perioden 18 februari, till 18 april 2015. Det empiriska materialet bestod i 56 artiklar som publicerades i Göteborgs Posten under perioden 18 februari, till 18 april 2015. Analysen av detta material genomfördes därefter med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys, i kombination med tematisering av diskurserna som analyserades. Frågeställningarna diskuterades utifrån teoretiska utgångspunkter som makt, socialkonstruktivism och rasism. Analysen identifierade åtta teman; segregation, etnicitet, unga män, gäng, otrygghet, föräldrarnas ansvar, skolans ansvar och politikens ansvar. Analysen resulterade i fyra diskurser; utanförskap, kriminalitet, det farliga området och ansvar. Avslutningsvis identifierade analysen främst två diskursiva skillnader före och efter skjutningen på Vårväderstorget; skillnader i antal publicerade artiklar, samt variationer i hur diskurserna framträdde. I denna studie förs en diskussion om att Göteborgs Postens skildringar av Biskopsgården påverkar de människor som tar del av dessa, oavsett om de bor i eller utanför denna förort.