dc.contributor.author | Edén, Isak | |
dc.contributor.author | Lindborg, Stefan | |
dc.date.accessioned | 2017-02-10T10:44:11Z | |
dc.date.available | 2017-02-10T10:44:11Z | |
dc.date.issued | 2017-02-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/51596 | |
dc.description.abstract | Taylorregeln är förmodligen det mest kända exemplet på en instrumentregel för hur penningpolitiken bör utformas. Samtidigt finns det ingen centralbank i världen som officiellt följer den. I den här uppsatsen undersöks Taylorregelns relevans för svensk penningpolitik sedan införandet av inflationsmålet 1995. Därutöver används regeln också som teoretiskt ramverk för att analysera vilka faktorer Riksbanken tillmäter betydelse när reporäntan bestäms. I resultatet av undersökningen finns inget stöd för att reporäntans utveckling kan förklaras med hjälp av Taylorregeln. Därutöver visas också i uppsatsen att Riksbanken tillmäter inflationsmålet större betydelse, och BNP-gapet mindre betydelse, än vad som impliceras av Taylorregeln. När hänsyn tas till internationella faktorer framgår en tydlig koppling mellan reporäntan och ECB:s styrränta. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 201702:101 | sv |
dc.relation.ispartofseries | Uppsats | sv |
dc.subject | Taylorregeln | sv |
dc.subject | penningpolitik | sv |
dc.subject | Riksbanken | sv |
dc.subject | reporäntan | sv |
dc.title | Riksbanken och Taylorregeln - En undersökning av svensk penningpolitik 1995-2016 | sv |
dc.type | text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Economics | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |