ATT ÖVERSÄTTA MULTIMODALA TEXTER. Svårigheter och strategier i en egen översättning av två tyska seriealbum

Abstract

I denna uppsats utforskas tecknade serier och vilka utmaningar som uppstår vid översättning av dessa. Det som är unikt med översättning av tecknade serier är att översättaren måste förhålla sig till både text och bild. En relaterad svårighet är det faktum att texten måste få plats inom bilderna, varför översättaren ibland måste hitta sätt att korta ner översättningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll dessa svårigheter har i översättning av tecknade serier och hur de kan hanteras. Detta syfte genomförs med hjälp av den analys jag gör av av min egen översättning av två tyska seriealbum, Die Hure H och Die Hure H wirft den Handschuh. Som teoretiskt underlag används Reiss texttypsteori, Vermeers skoposteori och Nords översättningsorienterade textanalys. Dessa tre teoretiker anser att textanalys och en beskrivning av översättningens syfte underlättar översättningsarbetet. Utöver dessa används även forskning om översättning av tecknade serier. Några av de som forskat om detta ämne är Celotti som diskuterar hur bilderna i tecknade serier kan vara en resurs för översättaren, Grun och Dollop som forskat om vinst och förlust i relation till översättning av tecknade serier samt Terescenko som har undersökt strategier som används vid översättning av detta medium. I enlighet med det teoretiska underlaget analyseras källtexten innan den översätts. De analysmodeller som används är utformade av Lagerholm och Björkvall. Med hjälp av denna analys skapas en övergripande översättningsstrategi. Tillsammans med forskningen om översättning av tecknade serier används denna översättningsstrategi för att diskutera och analysera de delar av översättningen som är relevanta för uppsatsens syfte. I resultatdelen diskuteras i vilken mån det varit möjligt att bevara samspelet mellan text och bild i översättningen, på vilka sätt bilder kan vara en resurs för översättaren, vilka översättningssvårigheter som utgörs av vaghet i text och bild och hur det begränsade utrymmet för text i tecknade serier kan hanteras av översättaren. I diskussionen om samspel mellan text och bild finns det ordlekar som inte kunnat bevaras i översättningen. Här kan konstateras att det ansågs viktigare att bevara innehållet än de ordlekar som kopplar ihop text och bild. Celottis tes om att bilder kan vara en resurs för översättaren bekräftas av mina resultat. I de båda aktuella seriealbumen förekommer det dock ofta en vaghet eller en mångtydighet i både text och bild, vilket kan ses som en svårighet i översättningen. Förekomsten av en sådan vaghet eller mångtydighet i tecknade serier kan vara ett potentiellt ämne för framtida forskning.