dc.contributor.author | Sjögren, Therése | |
dc.contributor.author | Carlström, Jessica | |
dc.date.accessioned | 2017-03-06T09:53:12Z | |
dc.date.available | 2017-03-06T09:53:12Z | |
dc.date.issued | 2017-03-06 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/51904 | |
dc.description.abstract | Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare i två olika kommuner intervjuats om anmälningsskyldigheten. Anmälningsskyldigheten kan ses som ett lagstadgat verktyg för att fånga upp och skydda barn som far illa. Förskollärare innefattas av anmälningsskyldigheten och kan på så sätt hamna i en konflikt mellan att inneha den formella makten och att bibehålla den inarbetade mer informella kontakten med föräldrarna. Vi har i denna studie undersökt hur förskollärare hanterar sin skyldighet att anmäla och vilka dilemman de kan ställas inför när de misstänker att ett barn far illa. Hur uppfattas anmälningsskyldigheten och vilket stöd och vilken samverkan kan vara betydelsefullt för att förskolepersonal ska kunna känna sig säkra på när en anmälan ska göras. I vår studie har vi sett att flera delar som rutiner och riktlinjer, en trygg och stödjande ledning, information, erfarenhet och kunskap samt samverkan har betydelse för förskollärarna när de står inför att göra en orosanmälan. Vi har använt oss av Systemteori, ett ekologiskt utvecklingsperspektiv samt teorin om KASAM - känsla av sammanhang, för att i vårt material koppla ihop de olika faktorerna och analysera hur de påverkar förskollärarna. Vårt analysarbete har haft en hermeneutisk ansats där helhet och delar hela tiden analyserats parallellt. I resultatet såg vi att stöd från ledningen var viktigt för förskollärarna, samt att erfarenhet och kunskap spelade en betydande roll när de stod inför att göra en orosanmälan. En avsaknad av samverkan med socialtjänst framkom i vissa av våra intervjuer samt en önskan om mer kontinuerlig information om anmälningsskyldigheten och vad som händer efter en anmälan gjorts. Den diskussion vi för i slutet argumenterar för ett helhetsperspektiv och en samstämmighet mellan olika system där förskollärare ingår. Ett nära samarbete mellan socialtjänst, ledning, personal och familjer kan bidra till en känsla av begriplighet och meningsfullhet för förskollärarna när en orosanmälan ska göras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Anmälningsskyldighet, barn som far illa, förskolan, samarbete | sv |
dc.title | ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN INOM FÖRSKOLAN En kvalitativ studie om vilka faktorer som kan påverka förskollärares benägenhet att göra en orosanmälan och vikten av att se dessa ur ett helhetsperspektiv. | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |