En skola som återskapar skillnader mellan elever

Abstract

Efter skolreformen år 2011 läser elever på yrkesförberedande program minst 50 poäng samhällskunskap medan elever på studieförberedande läser minst 100 poäng. Samhällskunskap har en särställning när det kommer till skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Skolreformen riskerar därmed att skapa två typer av medborgare. Makt är något som finns i alla samhällen och den rådande maktstrukturen i samhället befästs i skolans värld när elever bär med sig olika sociala positioner vilka reproduceras i skolan. Michel Foucault ansåg att makt kan studeras utifrån det av honom skapade begreppet governmentality som i korthet handlar om hur en individ styr en annan individs handlingsmönster. Syfte med studien är att studera hur samhällskunskapslärare talar om sina elever för att se om det sker skilda maktstyrningar av elever beroende på deras elevprogram. Det är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med sex samhällskunskapslärare på fem kommunala skolor i Göteborg och gränskommunerna. Som analysmetod används Boréus diskursanalys för att synliggöra hur samhällskunskapslärare resonerar om sina elever och undervisning på yrkes - och studieförberedande program. Studiens resultat visar att det sker en differentiering i hur lärare resonerar om sina elever vilket i sin tur leder till skilda maktstyrningar av elever beroende på elevprogram. Elever på yrkesförberedande program styrs till att bli elever med lägre kunskap i ämnet samhällskunskap och det förväntas att de ska ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. Elever på studieförberedande program får kunskaper och förmågor som gör att de kan studera vidare på universitetet.