Särskilt begåvad, vad menar du?

Abstract

Både svensk och internationell forskning visar att lärares kunskaper och kännedom om de elever som lätt når målen är liten. Många lärare känner inte till begreppet särskilt begåvad och dess definition. Det är då således svårt för dem att ge de särskilt begåvade eleverna den stöttning och utmaning som de behöver för att utveckla sin kunskap ytterligare. Studiens syfte är att undersöka hur lärare med inriktning mot grundskolan som har erfarenhet av särskilt begåvade elever 1) resonerar kring begreppet särbegåvade barn 2) arbetar med och planerar undervisningen för dessa elever och 3) vilka förutsättningar lärarna har för sitt arbete. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades fem lärare som undervisar särskilt begåvade elever. De intervjuade lärarna var alla utbildade grundskolelärare och arbetar på olika stadium i skolan, två i lågstadiet och en i mellanstadiet samt två i högstadiet. Resultaten visar att lärarna tyckte att det var svårt att ge en bra definition på begreppet särskilt begåvning. Dock sågs en skillnad i svaren beroende på om läraren fått fortbildning i ämnet eller inte. Några av dem ansåg att man inte skulle kategorisera eleverna efter deras begåvning utan att de skulle mötas på den nivå de är. Dessutom visar resultatet att det är lättare att upptäcka särskilt begåvade pojkar än flickor. I flera av intervjuerna beskriver lärarna hur svårt det är att utmana dessa elever, då de är väldigt luststyrda. Eleverna beskrivs som perfektionister som är rädda för att misslyckas och att göra fel. Vidare påvisar resultaten av intervjuerna skillnader i planering och genomförande av undervisningen. Skillnaden berodde på vilket stadium lärarna arbetar i. Resultaten visar även en viss skillnad beroende på om det var en kommunalskola eller Montessoriskola, där pedagogiken skiljer dem åt. Resultaten av intervjuerna pekar också på att det fortfarande råder stor okunskap kring de särskilt begåvade eleverna på skolor, bland lärare och ledning.