| dc.description.abstract | Lärare har en viktig roll i elevers lärande och intresse för ett skolämne (Parr & Edwards, 2004). De ska skapa en stimulerande lärandemiljö där elever engageras och utmanas genom aktivt deltagande (Parr & Edwards, 2004). Enligt forskningen förespråkas detta speciellt i NO-undervisningen i skolan (Savery, 2006). Lärare ska undervisa med hjälp av undersökande arbetssätt där även kommunikation har en stor roll (Savery, 2006; Johansson, 2012). Att tillämpa ett sådant arbetssätt har visat sig vara relativt komplext och krävande, både för elever och lärare (Savery, 2006). Lärare tvekar att uppmuntra till diskussion, då de känner sig osäkra (Lindahl,2003). Orsaken till detta har forskare försökt ta reda på, och flera utav dem menar att lärares ämneskunskaper inom NO-ämnet och hur det ska undervisas brister (Haug, 2013; Löfgren. Schoultz, Hultman & Björklund, 2013). Enligt forskningen behöver lärare därför ges stöttning och utbildning i hur man undervisar med hjälp av undersökande arbetssätt, och det har gjorts många försök och studier på detta (Haug, 2013; Ertmer, Schlosser, Clase & Adedokun, 2014). Syftet med den här studien är att undersöka om den svenska skolutvecklingsmodellen NTA kan förse lärare med den kompetensutveckling som efterfrågas, både inom skolämnet och undersökande arbetssätt. I studien deltar fem lärare som arbetar och undervisar med NTA, och har gjort det under många år. Samtliga lärare anser att NTA bidrar till kompetensutveckling inom olika områden och att dess utbildning förser lärarna med stöd. Däremot tycks utvecklingen ske under en lång period, och det kräver engagemang och vilja utav lärarna. Risken med NTA tycks vara att det lätt blir enformigt om lärarna följer materialet och lärarhandledningen, utan att göra en egen utveckling på det. Det verkar med andra ord inte vara en självklarhet att NTA bidrar till kompetensutveckling inom NO-ämnet och sättet att undervisa på. Det är upp till läraren att se utvecklingspotentialen inom materialet och upplä | sv |
