Hur påverkar skollunchen elevers kognition? En systematisk översiktsartikel.

Abstract

Sammanfattning Titel: Hur påverkar skollunchen elevers kognition? En systematisk översiktsartikel. Författare: Erika Lekemo och Kerstin Nylander Handledare: Frode Slinde Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017-04-04 Bakgrund: Goda matvanor är en förutsättning för att barn skall utvecklas optimalt både fysiskt och psykiskt. Många barn äter majoriteten av dagens måltider i skolan och skolmåltiderna är således en viktig resurs för att främja hälsa och lärande hos elever. Kognition är ett begrepp som bland annat innefattar uppmärksamhetsförmåga, koncentrationsförmåga, minne och problemlösning. Skolelever använder sig av dessa förmågor dagligen. Det var därför intressant att studera hur skollunchen specifikt kan påverka elevers kognition. Syfte: Syftet med översiktsartikeln var att undersöka hur skollunchen påverkar elevers kognition. Sökväg: Sökningar efter originalartiklar gjordes i databaserna PubMed, Cochrane och Scopus. Sökorden som användes var School, Lunch, Learning. Inklusionskriterier: Randomiserade, kontrollerade studier, från år 2000-2017. Artiklar på svenska eller engelska. Studier på barn 6-18 år. Studier på samband mellan skollunch och kognition. Datainsamling och analys: Totalt uppfyllde sex artiklar inklusionskriterierna och dessa granskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för randomiserade studier. Tre av dem studerade korttidseffekt och tre av dem studerade långtidseffekt. En sammanvägning av de tre artiklar som studerade korttidseffekt gjordes med hjälp av GRADE. Två av studierna som studerade långtidseffekt bedömdes ha låg studiekvalitet och uteslöts därför. Den studie som då fanns kvar, som studerade långtidseffekt, fick därmed evidensgraderas separat enligt GRADE. Resultat: En studie visade liten förbättring i arbetsminne av att äta skollunch jämfört med att inte äta skollunch (p= 0,01). Studien bedömdes ha medelhög-hög studiekvalitet. Två studier visade ingen skillnad mellan grupperna som åt eller inte åt skollunch. Studierna bedömdes ha medelhög respektive medelhög-hög studiekvalitet. I studien som studerade förbättring av skollunchen fick interventionsgruppen signifikant bättre resultat än kontrollgruppen i problemlösning (p= 0,009 samt ˂0,001) samt signifikant sämre resultat än kontrollgruppen i ett test av koncentrationsförmåga (p= ˂0,001). Studien ansågs ha medelhög-hög studiekvalitet. Slutsats: Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) för att elevers kognitiva förmåga (koncentrationsförmåga och arbetsminne) inte förbättras av att äta skollunch jämfört med att inte äta skollunch då kognitionstester genomförs 45-90 minuter efter lunchrasten. Det finns ett mycket lågt vetenskapligt underlag (+) för att elevers kognitiva förmåga (koncentrationsförmåga och problemlösning) påverkas av att få förbättrad skolmat under tre månader då kognitionstester genomförs efter interventionens slut. Mer forskning behövs. Nyckelord: Skollunch, kognition, koncentration, arbetsminne, uppmärksamhet, problemlösning.