Show simple item record

dc.contributor.authorEinarsson, Erika
dc.contributor.authorPauli, Frida
dc.date.accessioned2017-06-27T07:37:06Z
dc.date.available2017-06-27T07:37:06Z
dc.date.issued2017-06-27
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/52701
dc.description.abstractBakgrund och Problem: På grund av ökade utmaningar gällande hållbarhetsfrågor har hållbar utveckling blivit viktigare. Som en viktig samhällsaktör måste företag ta ansvar för hållbar utveckling och redovisa sitt hållbarhetsarbete i en hållbarhetsredovisning. Det är ett fält under utveckling som behöver studeras för att kunna utläsa utveckling och trender. Professionella organisationer formar denna utveckling och det är därför önskvärt att deras riktlinjer går att tillämpa i praktiken så att utvecklingen går i en eftersträvansvärd riktning. Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka utvecklingen av trender inom hållbarhetsredovisning i Sverige över tid samt vilken inverkan lokala professionella organisationer har. Mer specifikt är syftet att undersöka hur svenska hållbarhetsredovisningar som prisats av FAR utvecklats med åren samt undersöka hur FAR:s motiveringar till detta pris har sett ut. Metod: Studien har delats in i två innehållsanalyser med kvalitativ ansats. De har genomförts för att dels se hur FAR:s motiveringar till priset “Bästa redovisning av hållbarhet” har utvecklats sedan 2005, men även för att se hur utvecklingen av premierade hållbarhetsredovisningar har sett ut. Dessa jämfördes sedan i analysen med den teoretiska referensramen som grund för att se vilken inverkan FAR haft i utvecklingen. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på en utveckling där teori och praktik till stor del följs åt. En av de tydligaste trenderna är integrerad rapportering och ökat legitimitet. FAR:s arbete har dock visat sig vara motsägelsefullt i vissa avseenden, vilket kan få konsekvensen att företag har svårt att bestämma vad som är relevant att innefatta i redovisningen. Detta kan leda till långa hållbarhetsredovisningar och därmed försämrad tydlighet. Förslag till fortsatt forskning: I framtiden skulle en kvalitativ studie med intervjuer kunna vara intressant att genomföra för att undersöka hur professionella organisationer och företag kan och vill utveckla hållbarhetsredovisningen. Dessutom skulle ett större urval av hållbarhetsredovisningar kunna undersökas i en utvidgad studie. Att inkludera hållbarhetsredovisningar som inte premierats och som upprättats av företag av olika storlek skulle möjligen tillhandahålla en bredare analys och ett mer generaliserbart resultat.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesExternredovisningsv
dc.relation.ispartofseries16-17-29sv
dc.subjectHållbarhetsredovisning, Professionella Organisationer, FAR, Innehållsanalys, Utveckling, Trender, Innehåll, Fokus, Omfattning.sv
dc.titleUtveckling och trender i svenska hållbarhetsredovisningar –En studie baserad på FAR:s premierade hållbarhetsredovisningarsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record