dc.contributor.author | Olsson Lidman, Maria | |
dc.contributor.author | Pettersson, Miranda | |
dc.date.accessioned | 2017-06-27T09:24:00Z | |
dc.date.available | 2017-06-27T09:24:00Z | |
dc.date.issued | 2017-06-27 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/52722 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: I juni 2016 gjorde Bokföringsnämnden en ändring i K2. Detta resulterade i att endast huvudregeln blev tillåten att använda vid intäktsredovisning på löpande räkning. Tidigare studier visar att implementering av nya regelverk leder till problem för företag. Rapporten syftar till att förstå om denna problematik även gäller ovan nämnda regeländring.
Syfte: Syftet är att förstå om implementering av huvudregeln, från att ha tillämpat alternativregeln, vid intäktsredovisning på löpande räkning leder till praktiska redovisningsproblem för mindre företag i Sverige. Syftet är även att förstå om det föreligger någon skillnad i redovisningsproblematiken beroende på branschtillhörighet och företagsstorlek.
Avgränsningar: För att tydligare specificera undersökningen har rapporten fokuserat på att förstå den praktiska redovisningsproblematiken som leder till direkta kostnader vid implementering av huvudregeln. Därav exkluderas redovisningsproblematik som kan leda till indirekta kostnader som kan förekomma vid regeländringar, så som negativa attityder.
Metod: Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Innan undersökningen hölls en pilotstudie med en auktoriserad revisor för att få mer förståelse för valt ämne.
Resultat och slutsatser: Den praktiska redovisningsproblematiken vid implementering av huvudregeln har i undersökningen visat sig vara ökad tidsåtgång, samt problematik i att ta fram underlag. Inga nya system har tillkommit enligt studien. Skattemässig justering enligt alternativregeln verkar heller inte vara ett problem. Det framkommer att det gått åt mer tid för redovisningskonsulter som arbetat med företag inom byggbranschen, relativt företag inom konsultbranschen. Det verkar även ha varit mer problematiskt att ta fram underlag för byggföretag, relativt konsultföretag. Det verkar också som att större företag har haft mer problem med att ta fram underlag i jämförelse med företag av mindre storlek. Avslutningsvis går det att utläsa att det möjligen är mer fördelaktigt för större företag än för mindre att skattemässigt justera i deklarationen enligt alternativregeln.
Förslag till fortsatt forskning: Exempel på fortsatt forskning är att intervjua fler respondenter, samt intervjua företag och deras uppfattningar inom området för att få fler perspektiv. Dessutom hade det varit intressant att undersöka ytterligare problematik vid implementering, exempelvis negativa attityder. Det hade även varit intressant att genomföra en kvalitativ studie inom problemområdet för att möjligtvis kunna dra mer generella slutsatser. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 16-17-33 | sv |
dc.subject | Implementering, intäktsredovisning, K2, löpande räkning, regeländring | sv |
dc.title | Redovisningsproblematik för mindre företag vid implementering av ny regel -vid intäktsredovisning på löpande räkning | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |