En Svensk Flygskatt - Arbetar den mot målsättningarna?

Abstract

Klimatförändringarna är en av vår tid största utmaningar. För att hantera flygtrafikens utsläpp av växthusgaser har regeringen ambitionen att från och med den 1 januari 2018 införa en skatt på kommersiella flygresor. När flygskatteutredningen tillsattes antog man ett antal målsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att regeringens målsättningar ska kunna nås. Flygresor inom EES regleras idag av EU:s handel med utsläppsrätter medan de utanför EES helt saknar styrmedel. Vi kan i uppsatsen visa att en kombination av en skatt och ett handelssystem leder till konflikt, vilket begränsar den styrande effekten styrmedlen har var för sig. Med hjälp av den teoretiska genomgången av styrmedlens funktion och de förutsättningar som råder på den svenska flygmarknaden, kan vi visa att flera av regeringens målsättningar sannolikt inte kommer att nås. Stora delar av klimatvinsten från minskade utsläpp från den svenska flygtrafiken kommer att omfördelas inom EU:s handel med utsläppsrätter. Det gör att nettominskningen sannolikt bara blir mellan 0,05 och 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges totala utsläpp från produktionssidan på 2.9 miljoner ton. Övriga målsättningar, bl.a. transportpolitiska, internaliseringsgraden och effektivare transporter, kommer sannolikt nås i en mycket begränsad utsträckning.