En utforskande studie om förhållandet på biljettmarknaden för musikevenemang i Sverige. - Bör andrahandsbolag (verkligen) begränsas?

Abstract

I rapporten används transaktionskostnadsteorin för att förstå förhållandet mellan första- och andrahandsbolag på biljettmarknaden för musikevenemang i Sverige. För- och nackdelar med andrahandsförsäljning lyfts, och lagstiftning undersöks med syftet att undersöka hur en sådan begränsning hade påverkat biljettmarknaden för musikevenemang i Sverige. Lagstiftning mot andrahandsförsäljning till ett högre pris än det som står angivet på biljetten är nämligen något som införts i andra länder, exempelvis Norge, trots att ekonomisk teori tydligt talar emot en sådan begränsning av marknaden. Sju intervjuer utfördes totalt, varav två med förstahandsbolag (Förstahandsbolag 1 och Förstahandsbolag 2), två med andrahandsbolag (Andrahandsbolag 3 och Andrahandsbolag 4), två med jurister (Jurist 1 och Jurist 2), och en med en forskare inom juridik (Forskare inom juridik 1). Tre av intervjuerna var muntliga och resterande på mejl. Det empiriska underlaget utgjordes dessutom av tidigare motioner och lagstiftning. Förstahandsbolag 1 efterfrågade en undersökning inom ämnet, men hade inget större inflytande än resterande respondenter. En personlig ingång fanns även till Andrahandsbolag 4. De muntliga intervjuerna transkriberades och samtliga intervjuer analyserades. Respondenterna fick ta del av analysen och bekräfta, ändra, eller göra tillägg om så önskades. Förhållandet mellan första- och andrahandsbolag på den svenska biljettmarknaden avseende musikevenemang är en ansträngd relation. Förstahandsbolag provoceras av att andrahandsbolagen lyckas fånga de intäkter som uppstår på den sena marknaden, men har på senare tid hittat sätt att konkurrera, bland annat genom att själva bedriva förmedlingstjänster på andrahandsmarknaden. Förstahandsbolag menar att andrahandsbolagen driver upp priserna, vilket drabbar konsumenten. Då exklusivitetsavtal är vanligt mellan arenor och förstahandsbolag, föreligger dock nästintill ingen konkurrens på förstahandsmarknaden, varför priserna på förstahandsmarknaden kan ifrågasättas. Priserna som sätts på förstahandsmarknaden till en väldigt populär konsert kan i dagsläget anses billigare i relation till priserna på andrahandsmarknaden. Om ökad konkurrens förelåg på förstahandsmarknaden är det dock mycket som talar för en lägre prissättning på förstahandsmarknaden. Studien visar att förhållandet är så pass infekterat att det resulterar i höga transaktionskostnader för både första- och andrahandsbolag. Förstahandsbolag försöker på olika sätt hävda sin rätt genom att bland annat framställa andrahandsbolag negativt i media. Andrahandsbolag behöver å andra sidan försvara sin verksamhet genom att framförallt erbjuda höga servicenivåer. Både första- och andrahandsbolagen investerar alltså i tid och ansträngning, vilket är att likställa med transaktionskostnader. Lagstiftning är ytterligare ett exempel på en transaktionskostnad, dock ställer sig både Jurist 1 och Jurist 2 tveksamma till hur gynnsamt utfallet skulle bli. Forskare inom juridik 1 menar vidare att lagstiftning ofta ses som en perfekt lösning av allmänheten på olika problem, men att verkligheten är mer komplex än så. Författarnas rekommendation är således att inte begränsa den svenska biljettmarknaden.