När drama får spela en stor roll. En kvalitativ intervjustudie om hur svensklärare på gymnasiet använder sig av drama som pedagogisk metod i sin undervisning

Abstract

Syftet med studien är att få kunskap om hur svensklärare på gymnasiet uppfattar sitt arbete med drama och hur de ser på drama som pedagogisk metod. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med tre svensklärare som använder sig av drama i sin undervisning. I tidigare forskning inom området har man konstaterat att den estetiska dimensionen i lärandet är viktig för alla skolans ämnen. Det finns dessutom vetenskaplig evidens för att arbetet med drama kan stärka elevernas muntliga förmåga, skriftliga framställningar samt läsförståelse. De tidigare studierna har främst fokuserat på grundskolans undervisning, vilket gör att föreliggande studie fyller en lucka i forskningsfältet.

Studien utgår från den sociokulturella synen på lärande och informanternas svar analyseras utifrån begrepp som närmaste utvecklingszonen, medierande verktyg, instrumentella och estetiska lärprocesser samt svag och stark estetik. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet med drama ger positiva effekter på elevernas muntliga förmågor, läsförståelse samt förmåga att se saker ur en annan persons perspektiv. Lärarna i studien lyfter även fram att arbetet med drama gynnar både gruppdynamiken i klassen och elevernas personliga utveckling. De är överens om att eleverna vågar mycket mer när de får gå in i en roll, vilket kan hjälpa elever med talängslan. De främsta hindren för arbetet med drama anser lärarna är läroplanens späckade innehåll, bristen på tid samt svårigheten i att bedöma elevernas dramatiseringar. Lärarna i studien beskriver hur man med hjälp av drama kan göra den estetiska dimensionen i lärandet relevant och betydelsefull för eleverna. En viktig slutsats är att det trots läroplanens begränsningar går att få in estetiska inslag i undervisningen på gymnasiet, så länge man som lärare kämpar för och tror på drama som pedagogisk metod.