Dom får nog vänta ett tag. Om gymnasieelevers förmåga att skilja mellan de och dem samt deras inställning till en dom-reform.

Abstract

Hösten 2016 höjdes åter röster för att införa en dom-reform, d.v.s. att slopa skriftspråkets de och dem till förmån för det talspråkliga dom. Debatten om de, dem och dom tycks ha evigt liv. Ett argument som ofta återkommer i debatten är att det är alldeles för svårt för dagens ungdomar att lära sig skillnaden mellan subjekt och objekt. Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur väl gymnasieelever behärskar skriftspråkets de och dem, om elever på olika gymnasieprogram skiljer sig åt, om elevernas förmåga har försämrats sedan tidigare undersökningar, samt huruvida det finns någon opinion för en dom-reform hos eleverna själva. För att undersöka detta användes en diktamen och en enkät. De 131 elever som ingick i undersökningen fick skriva ned en text som lästes upp med uttalet dom. Deras uppgift var att välja mellan de eller dem vid varje förekomst av dom. Överlag visade sig elevernas förmåga vara ganska god. Mer än hälften av eleverna visade sig behärska de och dem väl och gjorde rätt i åtminstone nio fall av tio. Ingen tydlig skillnad mellan gymnasieprogrammen (samtliga högskoleförberedande) upptäcktes. Vad gäller elevernas inställning till ordet dom är majoriteten av dem negativt inställda till ordet och föredrar de traditionella pronomenen. De mest konservativa var eleverna på naturvetenskapliga programmet. Elevernas inställning till dom verkar inte höra ihop med hur svårt de tycker det är att skilja mellan formerna de och dem, utan snarare vilken status de tillmäter den skriftspråkliga normen.