| dc.description.abstract | Abstract
Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva initieringsfasen i en skolas utvecklingsarbete kring en utvecklad elevhälsa. Vi tittar närmare på hur skolans hantering av elevärenden ser ut i nuläget, för att få en förståelse av vad som sker i processen, från elev till ärende. Avsikten är också att upptäcka möjligheter och hinder för att sedermera få fram ett handlingsutrymme för skolutveckling.
Teori: En teori som knyts till uppsatsen är Bergs (2003) teori om frirummet. Frirummet är ett handlingsområde som upptäcks genom en kulturanalys. Skolan styrs av yttre och inre gränser. De yttre gränserna är nationella styrdokument, som sätter riktlinjer för verksamheten. De inre gränserna är den skolkultur som råder och de handlingsmönster som individerna följer. Ytterligare teoretisk anknytning är Prottas (1979) teorier om hur ärenden processas, People Processing, som förklarar hur ett ärende blir till.
Metod: Den metod som har använts är en kvalitativ undersökning med etnografiskt inspirerad ansats. Den samlade empirin består av inspelningar och fältanteckningar vid deltagande observation i fokusgrupper. Kulturanalys och dokumentanalys har utförts. När det gäller analys har vi inspirerats av hermeneutiken där detaljer och helhet samspelar för att nå ökad förståelse.
Resultat: Resultatet visar att det finns en mängd faktorer som påverkar när eleven blir ett ärende. Viljan att samverka finns hos alla professioner men komplexiteten i vardagen innebär ett flertal hinder för att samverkan ska fungera fullt ut. Informationen som kommuniceras kring en individ sammanställs till en kategori, som leder till att ett elevärende skapas och kategorin påverkar sedan hantering och uppföljning. Att främja kommunikationsvägar och skapa förutsättningar för möten är väsentligt för framgång i ett gemensamt arbete med elever i svårigheter.
Slutsatsen blir att i en storskalig gymnasieskola skapas en mängd tillvägagångssätt vad det gäller hantering av elevärenden. Rutiner b | sv |
