| dc.description.abstract | Uppsats/Examensarbete: 15hp
Kurs: SLP 610
Nivå: Avancerad nivå
Termin/år: VT/2017
Handledare: Michael Hansen
Examinator: Anna-Carin Jonsson
Kod: VT17-2910-148-SLP610
Nyckelord: Matematiksvårigheter, artefakter, matematiska redskap och
hjälpmedel
Abstract
Syfte och frågeställningar
Miniräknaren och andra matematiska redskap har tidvis haft en omdiskuterad roll i matematikundervisningen. Vi är därför intresserade av att studera vad tillgången av matematiska redskap kan betyda för elever som är i behov av särskilt didaktiskt stöd i matematikundervisningen. Våra frågeställningar har varit att ta reda på hur eleverna upplever det att ha tillgång till redskap, har de tillgång till redskap i matematikundervisningen samt hur det är att vara elev i behov av didaktiskt stöd i matematik.
Teori
I vår studie utgår vi från det sociokulturella perspektivet. Människan utvecklas i samspel med sin sociala och fysiska omgivning. Den proximala zonen brukar beskrivas som avståndet mellan det som en individ kan klara av att prestera ensam utan stöd och vad som är möjligt att prestera med ledning av vuxen, tillsammans med andra eller med stöd. Syftet har varit att förstå och tolka elevers upplevelser och då blir fenomenologin en viktig referensram i denna studie. Inom det relationella perspektivet söker man förklaringar till skolproblem i mötet mellan elev och miljön, därför har vi ett relationellt perspektiv i vår studie.
Metod
Vi använde oss av en interventionsliknande studie för att försöka ta reda på vad matematiska redskap kan betyda i en lärsituation. Vi har gjort kvalitativa intervjuer för att få reda på elevernas upplevelser av redskapens betydelse i matematikundervisningen. Studien genomfördes på 6 elever som går i årskurs 7–9 på två olika skolor.
Resultat
I vår studie såg vi att de elever som deltog upplevde sig säkrare och kände sig tryggare när de fick tillgång till redskap. Elevernas gemensamma syn var att redskap inte finns tillgängli | sv |
