Friluftslivets omfattning i kommunala översiktsplaner - En fallstudie av Västra Götalands län med utgångspunkt i riksdagens friluftsmål

Abstract

Utifrån regeringens proposition om framtidens friluftsliv med syfte att ”stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet” har riksdagen formulerat 10 friluftsmål för att förverkliga den ambitionen. Länsstyrelserna ansvarar i sin tur för den regionala samordningen och vägledningen gentemot kommunerna när det gäller genomförandet av de friluftspolitiska målen. I det uppdraget ingår bland annat att målen ska få ökat genomslag inom samhällsplanering. Friluftsliv är generellt ett underbeforskat ämne där mer kunskap och statistikinsamling efterfrågas. Det gäller i synnerhet friluftsliv kopplat till samhällsplanering. Den här masteruppsatsen bidrar med en studie av översiktsplanerna hos samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län med utgångspunkt i de aspekter som utgör friluftsmålen. Syftet är att studera friluftslivets omfattning i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att studera hur skillnader i beaktning av friluftsliv tas i uttryck i kommunernas översiktsplaner och vad som kan förklara skillnaderna. Aspekter som rör tillgänglighet (mål 1), tillgång (mål 4), och skydd av kultur-, naturoch friluftslivsområden (mål 7) samt tätortsnära natur (mål 5) beaktas frekvent i översiktsplanerna tillsammans med hållbar regional tillväxt och hållbar utveckling (mål 6). Aspekter som rör starkt engagemang för friluftslivet (mål 2) respektive friluftsliv för god hälsa (mål 9) beaktas till viss del medan aspekter som rör allemansrätten (mål 3), ett rikt friluftsliv i skolan (mål 8) respektive god kunskap om friluftslivet (mål 10) knappt beaktas alls. Friluftsliv tas i beaktning i samtliga 49 översiktsplaner hos länets kommuner. Även om ett par av dem knappt går in på friluftsliv så nämns åtminstone begreppet. Omfattning av friluftsliv mellan kommunerna tenderar till stor del vara slumpmässig och kan bero på om någon eller några och i så fall vem eller vilka som har ansvaret för frågor om friluftsliv inom planering. De kommuner som generellt beaktar friluftslivet i högre grad i sina översiktsplaner är kommuner vid havskust och intill stora sjöar, de kommuner som har översiktsplaner från 2000-talet och framåt samt de kommuner som har en ökande befolkningsmängd. De kommuner med minskad befolkningsmängd samt kustkommuner berör i synnerhet mål 6 som handlar om hållbar regional tillväxt och hållbar utveckling vars innehåll i studien primärt behandlar natur och friluftsliv inom turismnäringen.