Upphandling av digitala trygghetslarm Finns det plats för innovation?

Abstract

Sveriges åldrande befolkning gör att andelen över 65 år beräknas utgöra 25% av invånarantalet år 2060. Många äldre är tillräckligt friska för att bo kvar i sina hem, men är i behov av ett larm som de kan använda i nödfall. Trygghetslarm är en tjänst som funnits i årtionden i Sverige och har förlitat sig på den analoga tekniken som det fasta telefonnätet utgör. Det är dock beslutat att alla Sveriges kommuner ska byta ut sina analoga trygghetslarm mot digitala, vilket många kommuner är i färd att genomföra. I detta byte skulle det kunna finnas plats för nya idéer och tankar som förändrar hur trygghetslarmen ska fungera. Eftersom en upphandling inom kommunal verksamhet är omgärdat av många aspekter såsom exempelvis kravet på att följa Lagen om offentlig upphandling (LOU), är nämnd process komplex. Teorier kring hinder och möjliggörare vad gäller innovation inom offentlig sektor tar bland annat upp faktorer som har med organisation, individuella individers förutsättningar, ekonomi samt vilken slags strategi en viss myndighet har för utformandet av standarder. Studien undersöker vad de som nyligen medverkat i upphandlingen av digitala trygghetslarm anser har betydelse för innovation. Frågeställningen är följande: Vilka faktorer anser kommunrepresentanter hämmar eller främjar innovation vid upphandling av digitala trygghetslarm? För att försöka finna svaret på frågeställningen intervjuades representanter från tre kommuner som samverkat i upphandlingen av digitala trygghetslarm. Deras svar grupperades i teman och analyserades. Svaren sattes även i relation till relevant litteratur i diskussionsavsnittet. Slutsatsen är att de faktorer som respondenterna anger som avgörande för huruvida de kunnat vara innovativa eller ej går att gruppera i följande områden: samverkan med andra kommuner, förmåga att utnyttja varandras kompetenser, ramavtal och LOU, leverantörers förmåga att leverera en lösning, individers personliga engagemang samt ekonomin. Att hantera skattebetalarnas pengar ansvarsfullt används som argument både för att vara innovativ samt att välja en mer beprövad lösning. Svårigheterna i att vara innovativ i samarbetet med leverantörerna framgick hos flera av respondenterna och förs delvis fram i litteraturen. Respondenternas förhållningssätt till innovation analyseras i förhållande till begreppet digital mognad. Studien argumenterar för att individer inom myndigheter kan ha olika förhållningssätt till vilken grad av digital mognad myndigheten bör ha. Detta kan i sin tur påverka hur individer inom dessa organisationer ser på innovation vid upphandling av digitala trygghetslarm.