Autonomous cars and agency: An empirical study on the coexistence of artificial drivers and humans in traffic
Självkörande bilar och agency: En empirisk studie om samexistensen mellan artificiella förare och människor i trafiken
Abstract
As autonomous cars are introduced in the social environment of traffic it is uncertain how they will enact agency. Prior research has focused on solely technical aspects, overlooking the social. The aim was thus to investigate how agency is attributed to autonomous cars in traffic. Using an interpretative qualitative research approach, we explored how eight stakeholders from various domains attributed agency to autonomous cars. This was accomplished by having them solve scenarios that highlights agential issues with autonomous cars‐human interaction. The results showed that most endeavors of introducing autonomous cars involved adapting the environment to the technology, something that is problematic both in theory and practice. Some respondents from academia attributed human‐like agency to autonomous cars as they with programmed aggressive behaviour were to actively cooperate with humans. Nevertheless, this view proved to be in minority as practitioners and respondents from public sector attributed the pre existing Information Systems (IS) definition of agency where technology acts passively under human control. This was also reflected by technology in use as well as rules that govern how autonomous cars operate in the real world, prompting us to favor the IS definition. However, the autonomous cars were at times not under direct human control since they under highly constricted conditions operated autonomously, making the IS definition somewhat inadequate. Consequently, we coined a new definition called “limited autonomous agency” that more adequately reflects how autonomous cars operates autonomously while being in arm’s reach of humans.
Degree
Master theses
Other description
Det är osäkert hur självkörande bilar kommer utöva agency när de introduceras i trafikens sociala miljö. Forskning inom området har huvudsakligen adresserat tekniska aspekter och således förbisett de sociala. Syftet med studien var därför att undersöka hur agency attribueras till självkörande bilar när de ska interagera med människor i trafiken. Genom att använda en tolkande kvalitativ ansats undersöktes hur åtta intressenter från olika domäner attribuerade agency till självkörande bilar. Detta genomfördes genom att vi lät dem lösa scenarier som påvisar agencyproblematik gällande interaktionen mellan självkörande bilar och människor. Resultatet påvisade att den framträdande metoden för att införa självkörande bilar innebär att omgivningen anpassas till tekniken, något som är problematiskt både i teorin och praktiken. Vissa respondenter från akademin tilldelade bilarna en form av mänsklig agency då de aktivt kunde samarbeta med människor genom programmerat aggressivt beteende. Denna uppfattning visade sig emellertid vara i minoritet då både praktiker och respondenter från offentlig sektor tillämpade den vedertagna informatikdefinitionen av agency där teknik passivt agerar under mänsklig kontroll. Den senare uppfattningen återspeglades av teknik i användning samt regler som styr hur självkörande bilar skall fungera i praktiken. Detta fick oss att identifiera informatikdefinitionen som mest framträdande. Ibland var dock de självkörande bilarna inte under direkt mänsklig kontroll då de under strikta omständigheter verkade autonomt. Informatikdefinitionen var därför inte helt adekvat vilket ledde oss till att föreslå en ny definition kallad “begränsad autonom agency”. Denna definition speglar hur självkörande bilar fungerar autonomt samtidigt som de befinner sig inom en armlängds avstånd från mänsklig kontroll.
View/ Open
Date
2017-09-14Author
Boström, Linus
Ohlsson, Eric
Keywords
autonomy
agency
autonomous agency
autonomous technology
autonomous cars
Series/Report no.
2017:052
Language
eng