Lärares frågor i matematikklassrummet

Abstract

Studiens syfte är att undersöka fyra lärares bidrag i helklassinteraktion för att ta reda på vilka möjligheter till matematiserande som skapas av de frågor läraren ställer när de undervisar i matematik. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt där samverkan mellan det sociala och psykologiska perspektivet har en central roll i hur lärares frågor och svar hanteras i analysen. För att undersöka frågorna som lärarna ställer i matematikklassrummet har ett specifikt analysverktyg använts. Analysverktyget är framtaget av Cunningham (1987) och handlar om forskning om frågor. Eftersom det är fenomenet frågor som undersöks använder sig studien av en kvalitativ metod där fyra videoinspelade lektioner, har transkriberats och analyserats. Lektionerna fångar upp undervisning som innehåller helklassinteraktion kring en serie sammanlänkade uppgifter. Lärarna i respektive lektion utgår från en serier sammanlänkade uppgifter. Uppgifterna i varje serie är uppbyggda genom systematisk variation där det finns en progression. Alla serier har en koppling till lärarhandledningen Contexts for learning mathematics1 där upplägget är att serierna ska genomföras i helklass med läraren som vägledare. Analysen belyser vilka olika typer av frågor de fyra lärarna ställt, vilken funktion de har samt om det finns någon progression i lärarnas frågor som kan kopplas till de sammanlänkade uppgifternas uppbyggnad. Resultatet visar att lärarna ställer olika typer av frågor, på olika kognitiva nivåer -låg respektive hög nivå. Både frågorna på den låga respektive höga kognitiva nivån förefaller vara viktiga men det är bara frågorna på den höga kognitiva nivån som ger eleverna möjlighet att matematisera, till exempel genom att resonera. Undersökningen visar att alla lärares frågor har en progression som går hand i hand med progressionen i serien sammanlänkade uppgifter