”Kunskaperna är det inga fel på, de använder bara andra uttrycksformer” Lärares syn på undervisning kring ord och begrepp för elever med generell språkstörning

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare för elever med generell språkstörning arbetar med ord och begreppsinlärning kopplat till skolämnena matematik och svenska. Utifrån detta syfte har för studien relevanta frågeställningar formulerats.

Teori: Vi har valt att undersöka hur lärare arbetar med elever med generell språkstörning och elevernas inlärning gällande ord och begrepp. Av denna anledning har studien sin teoretiska utgångspunkt främst i ett sociokulturellt perspektiv men även i ett relationellt perspektiv. Säljö (2016) menar att inlärning och utveckling sker i kommunikativa processer tillsammans med andra där relationer mellan individer har stor betydelse.

Metod: Vår studie är en kvalitativ undersökning, vilket innebär att vi vill ta reda på hur ett visst fenomen påverkar och styr människor. Ahrne och Svensson (2016) menar att intervju och observation är två sätt som kan användas för insamlandet av data i en kvalitativ undersökning. Vi har valt att genomföra halvstrukturerade intervjuer, vilket påminner om ett samtal med ett givet syfte (Kvale & Brinkmann, 2014) samt icke-deltagande observation, vilket innebär att vi som observatörer befinner oss i samma rum som de observerade, men inte deltar i det sociala sammanhanget (Bryman, 2011). Genom att vi kombinerar olika datainsamlingsmetoder använder vi oss av det Fangen (2005) kallar för triangulering.

Resultat: Studien visar att det finns många faktorer som påverkar ord- och begreppsinlärning hos elever med språkstörning. Lärarna anpassar arbetssätt och lärmiljön utifrån varje elevs behov för att den ska utvecklas så långt som möjligt för att öka måluppfyllelsen. Lärarna menar även att språket skapas med hjälp av ord och begrepp. Ordförrådet och förståelsen ökar ju äldre eleverna blir, vilket lärarna anser är grunden för all kommunikation, lärande och utveckling.