Estetiska uttryck som verktyg i matematik

Abstract

Undervisningen i matematik behöver bli bättre men kanske också annorlunda. Olika idéer kring hur matematikundervisningen skulle kunna utvecklas har framförts, ett av dem är att satsa på estetiska uttryckssätt och läroprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskning som behandlar användandet av estetiska uttryck i matematikundervisningen, menar att estetiska uttryck gör med skolmatematiken. Vilken funktion har användandet av estetiska uttryck och processer i matematikundervisningen? Jag utgår ifrån följande teorier när jag analyserar mitt material: svensk matematikundervisningshistoria, estetiska läroprocesser, och kritisk realism. Som analysmetod har jag använt mig av tematisk innehållsanalys. Min ursprungliga sökning efter relevant vetenskaplig litteratur gjordes genom en sökning i databasen Education Research Complete. De sökord jag använde var här “mathematics”, “arts” och “elementary school”, och jag begränsade sökningen till litteratur utgiven från år 2000 till 2017. Efter genomgång av dessa artiklar återstod tolv stycken som passade in på det jag ville undersöka, varav sju amerikanska, två brittiska, och en vardera från Ungern, Cypern och Kanada. Min slutsats är att de strukturer som finns i matematikundervisning skapar och omskapar ett visst lärande, och estetiska läroprocesser i matematikundervisningen har möjlighet att skapa en annan sorts matematiskt lärande, som eventuellt kan förbättra den matematiska kunskapen hos eleverna. De teman jag funnit påtalar de positiva effekterna av en kreativ och lekfull matematik. Denna skapar kommunikation och diskussion, eleverna lär tillsammans och av varandra, får lättare att fokusera, känner mer engagemang och motivation. Det finns också indikationer på att de estetiska verktygen kan hjälpa eleverna att förstå matematik på djupet, och gå från en procedurell kunskap till en konceptuell sådan. Med procedurell kunskap menar jag att ha en viss färdighet, som att kunna räkna ut vad 49/7 blir, medan en konceptuell kunskap innebär att eleven förstår begreppet division, som samband mellan division och multiplikation, del av helhet et cetera