Konst och biopolitik
Summary
Detta konstärliga forskningsprojekt utgår från att konst alltid har en biopolitisk funktion, det vill säga att den bidrar till att styra befolkningen i den en a eller andra riktingen. Genom konstkritiska texter och fördrag undersöker detta projekt konstkritikens möjligheter att utvidga förstålsen för relationen mellan konst och biopolitik.
Description of project
Konst och biopolitik
Detta konstärliga forskningsprojekt utgår från att konst alltid har en biopolitisk funktion, det vill säga att den bidrar till att styra befolkningen i den en a eller andra riktingen. Genom konstkritiska texter och offentliga föredrag undersöker detta projekt konstkritikens möjligheter att utvidga förstålsen för relationen mellan konst och biopolitik idag.
Som en del av mitt pågående konstnärliga forskningsprojekt Konst och biopolitik, skriver jag konstkritiska texter, redigerade av konstvetaren, doktor Ulrika Stahre på Aftonbladet kultur, och av Barry Schwabsky på Artforum International. En annan del av detta konstnärliga forskingsprojekt gestaltar sig i offentliga föredrag. För att redovisa detta i gupea, slår jag samman följande till ett arbete, bestående av konstkritiska texter och offentliga fördrag.
Dessa texter och föredrag bedöms som ett konstnärligt arbete i GUPEA, då det är del av den praktik som ligger till grund för min konstnärliga forskning, och faller inte inom den vetenskapliga bedömningen av artiklar och konferensbidrag i GUP.
Medan annan forskning kring biopolitik och konst tittat på hur olika maktinstanser använt och använder sig av konst i sitt regerande, så så består detta bidrag till kunskapen om konst och biopolitik genom sättet på vilket de konstkritiska texterna och föredragen de tillsammans med objekten för kritik förändrar sättet på vilket konsten påverkar mänskligt liv.
Under varje finner ni en kort kommentar till dess bidrag till konstnärlig forskning.
Konstkritik i projektet
Blicken på flickor, om Julia Peirone, i Aftonbladet kultur 14 november 2017
(Genom denna text förändras synen på porträtt av unga flickor och till synen på Julia Peirones konst, och därmed också till den biopolitiska funktionen i den typ av bilder som Peirone arbetar med. Detta gör den genom att sätta samman Peirones projekt med andra samtida fotografers intresse för samma objekt i ljuset av en marxistiskfeministisk förståelse av den unga flickans funktion i ett samtida sätt att biopolitiskt styra människor)
Porträtt av en vit Värd, i Aftonbladet kultur 2 november, 2017
(Genom denna text förändras synen på Rineke Dijkstras fotografi. För första gången sattes hennes verk i relation till den moderna konstens biopolitiska medskapande av iden om en upplyst individ i ljuset av den mittenpolitik som kom att dominera Europa från kalla krigets slut till idag)
Spelet kan börja, i Aftonbladet kultur 19 oktober, 2017
(Genom denna text förändras synen vad den grupputställning kan vara idag, och därmed också grupputställningens biopolitiska funktion. Därmed fick vi ny kunskap om frågan om de manipulativa aspekterna med en curatorisk projektbeskrivning)
Münster och platsen som form, I Aftonbladet kultur, 11 Juli, 2017
(Genom att denna text förändrades synen på den offentliga konsten i ljuset av Skulpturprojekte Münsters historia av att bryta med gallerirummet. Därmed fick vi nya kunskap om den offentliga konstens biopolitiska möjligheter)
Offer för eftervärlden, i Aftonbladet kultur 27 juli, 2017
(Genom att denna text förändrades synen hur bilder kring konflikten på Gazaremsan kan fungera biopolitiskt, genom att fokusera på det vardagliga och det historiska snarare än det direkt våldsamma)
Upp till kamp i köket, i Aftonbladet kultur, 27 mars, 2017
(Genom denna text förändrades synen hur postkoloniala maktutövning kan reflekteras i en konstutställning. Och därmed bidra till kunskapen om konstens biopolitiska roll i den koloniala och postkoloniala moderniteten.)
Insomnia, i den internationella konsttidskriften Artforums februarinummer 2017
(Genom denna text förändrades synen hur historiska material, kan användas bortom dess representativa funktion och därmed få en nu biopolitisk roll.)
Föredrag:
The Steam of Critique After the fact, Malmö Art Acadmy, Lund university, Public Lecture 2017-09-26
(Detta föredrag bidrog till kunskapen om hur både mymateralismen och alternativhögerns beroende av det sublima i sitt biopolitiska maktutövande)
Föredrag:
Public lecture: On the genealogy of critique in contemporary art: Towards a new concept of critique without human yardsticks.
Commissioned Lecture at MA-programme in Critical Studies, University of Gothenburg
Feb 3rd 2017
(Detta föredrog bidrog till kunskapen om konstkritikens specifika roll i frågan om kunskap och makt)
Föredrag:
Dessa föredrag är offentliga presentationer av olika delar av det konstnärliga forskningsprojektet Konst och biopolitik.
On the biopolitical aspect of critique on contemporary swedish higher art education.
Public Lecture at the conference:
"The Possibilities and Challenges of Art Education from Swedish and Turkish perspectives”.
The Swedish Consulate, Istanbul
April 5th 2017
(Detta föredrag bidrog till kunskapen om kritikens specifika biopolitiska funktion i svensk högre konstutbildning)
Föredrag:
A new philosophy of nature? - Biopolitical aspects of the non-anthropocentric turn in contemporary art
Commissioned public lecture at Royal Institute of Art, Stockholm
April 7th 2017
(Detta föredrag bidrog till att få mer kunskap om konstens biopolitiska funktion i ljuset av ”den icke-antropocentriska”)
Paneldeltagande:
Symposiet University of disaster, Symposium, Arsenale Venice Biennale, 2017-11-23
(Denna panel bidrag till kunskapen om konstens relation till katastrofen och dess biopolitiska funktion)
Reflektion:
Det konstnärliga forskningsprojektet Konst och biopolitik utgår från problematik: Hur kan vi förstå och förändra en eurocentrisk mänsklig subjektivitet i en postkolonial värld. Detta är en fråga som har undersökts i en mängd olika vetenskapliga discipliner från många olika perspektiv. Inom konsten har denna fråga framförallt handlat om kritik av en västerländsk kanon, samt en kritik av representationen av ”den andre” i konsten och i vår visuella kultur i allmänhet. Dessa kritiska projekt har resulterat i kriser kring frågan om vad som utgör konstens horisonter och gränser, samt frågan om hur om roll den västerländska konsten spelat för det biopolitiska formandet av mänskliga subjekt?.
Mindre uppmärksamhet har riktats mot frågan om den konstkritiska praktikens roll och funktion denna den subjektivitetens kris som förknippas med ett postkolonialt tillstånd. I en postkolonial värld, hur ska vi idag förstå konstkritikens relation till frågan om det mänskliga, om dess historia är djupt integrerad i en kolonial modernitet? I min forskning undersöker jag frågan om den konstkritiska praktikens relation till föreställningar kring mänsklighet och omänsklighet, och hur denna gränslinje manifesteras i frågor ras, kön, sexualitet och klass. I ljuset av de senaste trettio årens diskussion inom postkolonial teori, queerfeministiska studier och spekulativ realism om det västerländska ”kritiska” tänkandets antropocentrism och dess relation till konsten, har jag skrivit dessa konstkritiska texter och hållit dessa offentliga föredrag.
Denna konstnärliga forskning är både praktik och teoribaserad. Då konstkritikens möjlighet både är den praktik jag undersöker, reflekterar över och praktiserar så använder mig av en konstkritisk praktik som jag själv undersöker betydelsen av möjligheterna med. Detta innebär att när jag skriver konstkritik, gör föredrag, eller en essä, så är detta inte bara ett sätt att presentera ett färdigt resultat, det är också en del av forskningen kring relationen mellan konst och bipolitik.
Parallellt med de redovisade konstkritiska texterna och fördragen skriver arbetar jag på en längre essä med avsikt att redovisas i GUPEA 2018.
En av de reflektioner jag gör kring resultat av de bidrag jag redovisar i denna GUPEA-registrering är att detta konstnärliga forskningsprojekt fått ökad aktualitet i samband tre offentliga händelser. Dels den alternativa högerns bruk av konstnärliga strategier i sin propaganda, dels den del av metoo-rörelsens som gör motstånd mot den patriarkala ordningen i konstvärlden, och dels årets Documenta 14 i Kassel, och den diskussion kring samtidskonstens normativitet som den genererat. Dessa händelser bekräftar projektets relevans, och kommer att reflekteras djupare över kommande texter och fördrag. Medan samhällsvetenskaperna studerar konst och biopolitik genom sina kvantitativa och kvalitativa metoder, och humaniora först och främst ser till läsningar av konstverk i ett historiskt ljus, allt medan naturvetenskapliga metoder undersöker direkt kroppsliga reaktioner på konstverk, så bidrar detta konstnärliga forskningsprojekt om konst och biopolitik till kunskapen om denna relation genom en konstkritisk vars måttstockar uppfinns från fall till fall med utgångspunkt i de objekt och de sammanhang som praktiken reflekterar.
Type of work
Konstkritik och offentliga föredrag
Published in
Löpande under 2017
Aftonbladet kultur
Artforum International
Svenska konsulatet i Istanbul
Kungl. Konsthögskolan
Malmö konsthögskola
Link to web site
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/kq7g6/blicken-pa-flickorna
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/B74Qe/portratt-av-en-vit-varld
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/Qp3l8/spelet-kan-borja
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/wqp1P/offer-for-eftervarlden
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/7r41W/platsen-som-form
https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/RM7wA/upp-till-kamp-i-koket
https://www.khm.lu.se/event/open-lecture-fredrik-svensk
https://www.kkh.se/oppen-forelasning-fredrik-svensk-en-icke-antropocentrisk-kritik-av-naturen/
https://www.artforum.com/inprint/issue=201702&id=66115
Date
2017Creator
Svensk, Fredrik
Keywords
Biopolitik
konstkritik
samtidskonst
Publication type
artistic work
Language
swe