Subtraktion i matematikläroböcker för årkurs 1-3.

Abstract

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt subtraktion framställs i svenska matematikläroböcker. Utifrån det syftet har två forskningsfrågor formulerats enligt följande; På vilket sätt framställs subtraktion i matematikläroböckerna, Eldorado, Favorit matematik och Prima matematik för årskurs 1-3? Vilka typer av kontextbundna subtraktionsuppgifter finns i matematikläroböckerna Eldorado, Favorit matematik och Prima matematik för årskurs 2, och hur ser fördelningen mellan dessa uppgifter ut? För att besvara forskningsfrågorna har en innehållsanalys av de tre matematikläroböckerna gjorts. Totalt har 18 matematikläroböcker för årskurs 1-3 och 3 lärarhandledningar för årskurs 1 analyserats. Böckerna har analyserats utifrån följande viktiga aspekter vid lärandet av subtraktion: uppdelning av tal, likhetstecknets betydelse, relationen mellan addition och subtraktion, uppställning av subtraktion med växling samt olika typer av kontextbundna subtraktionsuppgifter; ta bort, kombinera och jämföra. Resultaten visar att samtliga tre matematikläroböcker svarar mot att ge eleverna möjlighet att tillägna sig kunskaper om tals uppdelning och relationen mellan addition och subtraktion. Samtliga böcker lyfter även fram att subtraktion kan innefatta olika situationer och att det är av vikt att eleverna förstår det för att utveckla olika beräkningsstrategier för subtraktion. Resultaten indikerar dock att de olika kontextbundna subtraktionsuppgifterna, i de analyserade matematikläroböckerna, tenderar att domineras av två av kategorierna för kontextbundna subtraktionsuppgifter, och där resterande kategorier i betydligt lägre frekvens är representerade. Att matematikläroböckerna brister på vissa områden samt att matematikundervisningen i Sverige domineras av matematikläroböcker (Skolinspektionen, 2009, TIMSS, 2012), påvisar vikten av att lärare har den matematiska och matematikdidaktiska kunskapen för att granska matematikläroböcker.