Hållbarhetsredovisning inom den svenska banksektorn -En innehållsanalys av hållbarhetsredovisning om mångfald och jämställdhet inom banksektorn

Abstract

Bakgrund: Tryck från omvärlden har bidragit till ökat fokus hos banksektorn i fråga om mångfald och jämställdhet. Efterfrågan på information har lett till att publiceringen av hållbarhetsrapporter har eskalerat. Banker styrs ofta av att visa upp en fördelaktig bild av sig själva, vilket leder till att innehållet i rapporten varierar och att jämförbarheten påverkas men även hur utvecklingen ser ut. Frågeställning: Hur har redovisningen av mångfalds- och jämställdhetsfrågor utvecklats i svenska banker under en femårsperiod? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur fyra bankers hållbarhetsredovisning gällande mångfald och jämställdhet ser ut och hur det har utvecklats över en femårsperiod. Metod: CONI-modellen har använts som metod vid granskningen av de fyra storbankerna i Sverige, där kvantitativa och kvalitativa aspekter kombineras. GRI-G4 standarder har använts som riktmärke i empiri och analys. Resultat och slutsats: Analysen tyder på att det skett en positiv men långsam utveckling i redovisningen av mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Bankernas hållbarhetsredovisningar uppnår en tydligare och mer positiv utveckling. Dessutom bistår rapporterna med mer relevant information till intressenterna efter att GRI lagstadgades. Vad som ytterligare framkom är att samtliga hållbarhetsredovisningar inte är jämförbara med varandra eftersom informationen inte redovisats på ett konsekvent sätt. Förslag till vidare forskning: Framtida forskning kan utmynna i att använda uppsatsens metod för att studera effekterna av det nya lagkravet några år efter att det infördes, men även för att utröna likheter och skillnader i hållbarhetsredovisning mellan internationella och svenska banker.