Matematikbokens möjligheter och hinder – att utveckla de matematiska förmågorna

Abstract

Matematikboken har en dominerande roll i matematikundervisningen i svensk skola och forskning visar att det finns flera anledningar till detta. Bland annat ses läroboken som en sorts kunskapsgaranti för att eleverna når målen. Kursplanen för matematik beskriver att undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjlighet att utveckla fem förmågor i ämnet; förmågan att formulera och lösa matematiska problem, förmågan att använda och analysera matematiska begrepp, förmågan att välja och använda matematiska metoder, förmågan att föra och följa matematiska resonemang och förmågan att kommunicera matematik. Dessa fem förmågor ligger till grund för kunskapskraven och liknar också det som forskare definierar som matematisk kunskap. Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i matematik för årskurs tre för att se huruvida eleverna ges möjligheter att utveckla dessa fem förmågor genom arbete i dessa . Vidare analyseras de tillhörande lärarhandledningarna för att se på vilket sätt arbetet med dem kan ge eleverna ytterligare möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna. För att undersöka detta utformades ett analysverktyg och avprickningsschema utefter de fem förmågorna. Resultatet av läromedlen sammanställs i cirkeldiagram och där går att utläsa att förmågan att välja och använda matematiska metoder dominerar i de båda läromedlen. Förmågan att formulera och lösa matematiska problem och förmågan att kommunicera matematik är de förmågor som eleverna i dessa läromedel får öva minst på. Ett aktivt arbete med de tillhörande lärarhandledningarna kan ge eleverna fler möjligheter till problemlösning, kommunikation, resonemang och utveckling av begreppsförståelsen. Ett ensidigt arbete i matematikboken leder således till allt för få möjligheter för eleverna att utveckla alla förmågor som kursplanen beskriver. Det krävs därför att lärare är medvetna om läromedlens innehåll och dess eventuella begränsningar.