EN AVSLÖJANDE BILD? En experimentell studie om huvudvida inställning gentemot ett turkiskt medlemskap i EU påverkas av en för landet icke-represemtativ bild.

Abstract

Turkiets skrev på ett associationsavtal med EEG år 1959, ansökan om medlemskap lämnades in 1987 och förhandlingar om medlemskap påbörjades 2005. EU har ibland beskrivits som en kristen, vit klubb och tidigare forskning visar tendenser på att det egna jaget i länder som Frankrike och Storbritannien definieras utifrån skapandet av ”den andre”. Turkiet och turken har fått representera ”den andre” både historiskt och även i samband med EU-samarbetet. Identitet som gemensamma värderingar för EU, i motsats till universella värderingar, kan skapa svårigheter för Turkiets acceptans i samarbetet. ”Andrafiering” sker genom att tillskriva negativa egenskaper till en grupp som får utgöra ”den andre”. Sveriges regering anses under experimentet vara en påskyndare av Turkiets medlemskap och medborgare visar en relativ positiv inställning jämfört med andra medlemsländer. Jag har genomfört ett experiment med syftet att se om en icke-representativt bild av Turkiet, (kvinnor i heltäckande slöja), påverkar inställning till Turkiet som framtida EU-medlem negativt. I experimentet deltog 220 respondenter och respondenterna bestod av gymnasieklasser och universitetsklasser. Turkiet är ett sekulärt land och under experimenttillfället var det få kvinnor som klädde sig som på bilden som används som stimuli. Jag använder mig av Zallers RAS-modell och Orientalismens användande av socialkonstruktivistiska termen ”den andre”. Experimentet gav inte det resultat som förväntades, utan ett nollresultat förutom på en fråga som rör befolkningsmängd, somansågs som ett litet hinder för medlemskap. Jag fann också att självskattat politiskt intresse hade ett samband med positiv inställning till Turkiets medlemskap. Framtida forskning: Det vore intressant att göra experimentet under rådande förändrade förutsättningar där opinionen för Turkiets medlemskap är mer negativ. Vidare kan en diskursanalys som undersöker om huruvida en ”annanifiering” lik den i många andra EU-länder också finns i svenska medier.