Extra anpassningar och bedömning - fyra lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar och bedömning i svenska för elever med autismspektrumtillstånd

Abstract

Abstract

Syfte Under de senaste åren har det framkommit i flera rapporter att skolan har brister vad det gäller arbetet med inkludering och extra anpassningar för elever inom grundskolan. Framförallt är det elever med autismspektrumtillstånd (AST) som har lyfts fram. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar och bedömning i svenska för elever med autismspektrumtillstånd i grundskolans senare. I studien är följande frågeställningar gällande ämnet svenska och elever med AST centrala: Vilka extra anpassningar beskriver lärarna att de använder? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i arbetet med extra anpassningar? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i arbetet med bedömning?

Teori Uppsatsen utgår från en sociokulturell lärandeteori där grunden är att lärande sker i samspel med andra och i sociala sammanhang. Utifrån den sociokulturella lärandeteorin utforskas begrepp som redskap och verktyg i samband med lärares arbete med extra anpassningar och bedömning. De specialpedagogiska perspektiv som återfinns i uppsatsen kan ses som en kombination av det som ofta benämns som det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Det senare belyser den konflikt som finns inom skolsystemet och visas genom rätten till liknande utbildning samtidigt som undervisningen ska anpassas till elevernas olikheter.

Metod Då syftet med studien var att belysa lärares erfarenheter av extra anpassningar och bedömning i svenska av elever med AST i grundskolans senare valdes en kvalitativ metod. Då fokus i studien är lärares upplevelser i form av erfarenheter, tankar och funderingar gällande extra anpassningar och bedömning valdes en livsvärldsfenomenologisk ansats.

Resultat Lärarna i studien uppvisar liknande tankar kring de övergripande arbetsprocesserna med extra anpassningar där tydlighet och struktur är centrala men det finns olikheter när det kommer till hur anpassningarna utformas i undervisningen