Frukt- och grönsakskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Skillnader mellan ungdomar med olika sociodemografisk bakgrund.

Abstract

Titel: Frukt- och grönsakskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Skillnader mellan ungdomar med olika sociodemografisk bakgrund. Kurs: MED730, Självständigt arbete i klinisk nutrition, 30 hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2018 Handledare: Anna Karin Lindroos Examinator: Frode Slinde Nyckelord: Frukt, grönsaker, ungdomar, kostregistrering, enkätfrågor, sociodemografiska faktorer, skolmåltid Bakgrund: Frukt och grönsaker kan som en del i en hälsosam kost minska risken för övervikt, fetma, kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ 2 och vissa former av cancer. I tidigare europeiska studier har en låg konsumtion av frukt och grönsaker rapporterats bland ungdomar. I Sverige finns ingen tidigare nationell studie som undersökt ungdomars detaljerade frukt- respektive grönsakskonsumtion. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva konsumtionen av frukt respektive grönsaker bland ungdomar i Sverige samt identifiera faktorer associerade med deras frukt- respektive grönsakskonsumtion. Syftet var även att jämföra frukt- respektive grönsakskonsumtionen mätt med två olika metoder. Metod: Riksmaten ungdom 2016-17 var en nationell representativ matvaneundersökning där elever i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet rekryterades till en skolbaserad tvärsnittsstudie. En validerad, webbaserad metod, RiksmatenFlex samt enkäter användes i studien. Studien inkluderade 3099 deltagare med två retrospektiva 24- timmarsregistreringar. Analyser genomfördes i syfte att undersöka skillnader i konsumtion mellan kön och årskurser. Samband mellan konsumtion och sociodemografiska faktorer undersöktes med multivariabel regressionsanalys. Spearmans korrelationer användes för att undersöka samvariationen mellan registrerad konsumtion och rapporterad frekvens från enkäter. I en subanalys av 2951 deltagare studerades konsumtionen av grönsaker från olika måltidstyper under vardagar. Resultat: Mediankonsumtionen av frukt och grönsaker var 49 g respektive 125 g per dag. Flickor rapporterade mer frukt per dag (63 g) än pojkar (22 g) (p<0.001). Flickor rapporterade även mer grönsaker än pojkar i energijusterade mängder (p<0.001). Ungdomar med universitetsutbildade föräldrar rapporterade mer frukt (20 g; p<0.001) och mer grönsaker (20 g; p<0.001) än ungdomar med föräldrar utan universitetsutbildning. I multivariabla regressionsmodeller var en högre fruktkonsumtion statistiskt signifikant associerat med universitetsutbildade föräldrar (19 g; p<0.001), högre energiintag och flickor (R2=5%). En högre grönsakskonsumtion var signifikant associerat med universitetsutbildade föräldrar (18; p<0.001), högre energiintag, högre ålder, flickor samt född utanför Sverige (R2=11%). Frekvenssvar i enkäter var signifikant korrelerade med registrerad konsumtion, för både frukt (r=0.39) och grönsaker (r=0.29). Under vardagar bidrog framförallt lunch (79 g) och middag (85 g) till grönsakskonsumtionen. Middag bidrog med en signifikant större mängd i gram (p=0.0005). Konklusion: Generellt behöver ungdomar i Sverige öka sin konsumtion av frukt och grönsaker för att öka möjligheten att uppnå näringsrekommendationerna, för en bättre hälsa. De skillnader som sågs i frukt- respektive grönsakskonsumtionen mellan olika sociodemografiska grupper bör lyftas fram i folkhälsoarbeten. Fördjupande kunskaper om detta krävs för att möjliggöra förändringar i ett vidare arbete för en jämlik hälsa.