Bankers strategiska svar på statlig reglering –Vilka blir effekterna på ersättningssystem som styrmedel

Abstract

Bakgrund och problem: Den senaste globala finanskrisen har haft förödande effekter på flertalet länder där kritiker menar att osunda ersättningssystem hos banker med för högt risktagande kan ses som en anledning till finanskrisen. I och med detta trädde en ny författning i kraft 2011 från Finansinspektionen som reglerar hantering och utformning av ersättningssystem inom bland annat kreditinstitut. Nu när några år passerat blir det då intressant att se vilka effekter denna författning fått, hur banker agerat och vad detta gjort med ersättningssystem som styrmedel. Syfte: Att beskriva hur banker reagerat på Finansinspektionens reglering gällande ersättningssystem och vilka effekter den haft på deras ersättningssystem som styrmedel. Metod: I studien har en kvalitativ ansats tagits där tre banker intervjuats, varav två nischbanker och en storbank. Resultatet av intervjuerna har därefter analyserats huvudsakligen utifrån en teoretisk referensram gällande olika strategier en organisation kan anta som svar på institutionella påtryckningar. Resultat och slutsatser: Av de tre banker som intervjuats identifieras samtycke som den starkaste strategin. Detta som ett resultat av anledningar så som att inget motstånd påvisats och att samsynen mellan banker och Finansinspektionen är tämligen bra. Vi finner dock inslag av mer aktiva strategier som kompromiss och undvikande. Därtill konstateras att ersättningssystem inte kan användas som ett styrmedel på samma sätt som före regleringen. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna bredda perspektivet till att studera fler organisationsformer vilka omfattas av samma reglering. Ytterligare förslag är att undersöka hur anställda på banker upplever regleringen för att få deras perspektiv.