Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 punkt 134 –En kvalitativ studie av upplysningskvalitet i årsredovisningar från år 2007 och år 2017

Abstract

Bakgrund och problem: En omdebatterad post inom redovisning är goodwill då den saknar fysisk substans och rymmer mycket osäkerhet. Koncerner som upprättar årsredovisning i enlighet med IFRS ska årligen nedskrivningspröva denna post. Då IFRS är ett principbaserat och därmed flexibelt regelverk lämnas utrymme för ledningen att göra subjektiva bedömningar. Eftersom nedskrivningsprövningarna genomförs baserade på dessa bedömningar, ställs höga krav på att ledningen ska tillhandahålla upplysningar av hög kvalitet. Tidigare forskning har dock visat att upplysningskvaliteten har varit bristfällig. Problematik har uppstått till följd av detta på grund av avsaknad av transparens vilket har medfört att användare av redovisningen inte kunnat fatta välgrundade beslut med de finansiella rapporterna som underlag. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om upplysningskvaliteten har blivit signifikant bättre år 2017 jämfört med år 2007, samt att studera till vilken grad variablerna tid, goodwillintensitet, storlek och val av revisionsbyrå kan påverka upplysningskvalitet. Avgränsningar: Denna studie avgränsas till att undersöka koncerner som följer IFRS i sin årsredovisning samt är noterade på Stockholmsbörsen. Undersökningen avgränsas också till att endast studera upplysningskvalitet från två olika tidpunkter, året 2007 och året 2017. Studiens fokus ligger på att studera en utvald punkt i en standard av IFRS, IAS 36 punk 134. Metod: Uppsatsen är en kvantitativ dokumentstudie som bygger på en manuell insamling och bedömning av information från årsredovisningar. Informationen i form av upplysningar kodades och betygsattes genom en framtagen tolkningsmodell för att ta fram den genomsnittliga graden av efterlevnad. Datan analyserades sedan i en regression, för att hitta statistiskt signifikanta samband mellan oberoende variabler och upplysningskvalitet. Urvalet bestod av 108 koncerner noterade på Stockholmsbörsen, vars årsredovisningar från två tillfällen, 2007 och 2017, undersöktes. Resultat och slutsatser: Slutsatsen av den denna uppsats är att upplysningskvalitet blir bättre över tid samt att ett positivt samband föreligger mellan upplysningskvalitet och företagens goodwill-intensitet samt storlek. Den oberoende variabeln revisionsbyrås påverkan på upplysningskvalitet kunde inte säkerställas med statistisk signifikans. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra samma undersökning i en internationell, förslagsvis europeisk kontext.