dc.contributor.author | Andersson, Malin | |
dc.contributor.author | Jakobsson, Edith | |
dc.date.accessioned | 2018-06-26T07:23:59Z | |
dc.date.available | 2018-06-26T07:23:59Z | |
dc.date.issued | 2018-06-26 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/56743 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: En omdebatterad post inom redovisning är goodwill då den saknar
fysisk substans och rymmer mycket osäkerhet. Koncerner som upprättar årsredovisning i
enlighet med IFRS ska årligen nedskrivningspröva denna post. Då IFRS är ett principbaserat
och därmed flexibelt regelverk lämnas utrymme för ledningen att göra subjektiva
bedömningar. Eftersom nedskrivningsprövningarna genomförs baserade på dessa
bedömningar, ställs höga krav på att ledningen ska tillhandahålla upplysningar av hög
kvalitet. Tidigare forskning har dock visat att upplysningskvaliteten har varit bristfällig.
Problematik har uppstått till följd av detta på grund av avsaknad av transparens vilket har
medfört att användare av redovisningen inte kunnat fatta välgrundade beslut med de
finansiella rapporterna som underlag.
Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om upplysningskvaliteten har blivit signifikant
bättre år 2017 jämfört med år 2007, samt att studera till vilken grad variablerna tid, goodwillintensitet,
storlek och val av revisionsbyrå kan påverka upplysningskvalitet.
Avgränsningar: Denna studie avgränsas till att undersöka koncerner som följer IFRS i sin
årsredovisning samt är noterade på Stockholmsbörsen. Undersökningen avgränsas också till
att endast studera upplysningskvalitet från två olika tidpunkter, året 2007 och året 2017.
Studiens fokus ligger på att studera en utvald punkt i en standard av IFRS, IAS 36 punk 134.
Metod: Uppsatsen är en kvantitativ dokumentstudie som bygger på en manuell insamling och
bedömning av information från årsredovisningar. Informationen i form av upplysningar
kodades och betygsattes genom en framtagen tolkningsmodell för att ta fram den
genomsnittliga graden av efterlevnad. Datan analyserades sedan i en regression, för att hitta
statistiskt signifikanta samband mellan oberoende variabler och upplysningskvalitet. Urvalet
bestod av 108 koncerner noterade på Stockholmsbörsen, vars årsredovisningar från två
tillfällen, 2007 och 2017, undersöktes.
Resultat och slutsatser: Slutsatsen av den denna uppsats är att upplysningskvalitet blir bättre
över tid samt att ett positivt samband föreligger mellan upplysningskvalitet och företagens
goodwill-intensitet samt storlek. Den oberoende variabeln revisionsbyrås påverkan på
upplysningskvalitet kunde inte säkerställas med statistisk signifikans.
Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra samma
undersökning i en internationell, förslagsvis europeisk kontext. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 17-18-26 | sv |
dc.subject | Upplysningskvalitet, Goodwill, Nedskrivningsprövning, IAS 36, årsredovisning | sv |
dc.title | Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 punkt 134 –En kvalitativ studie av upplysningskvalitet i årsredovisningar från år 2007 och år 2017 | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |