dc.contributor.author | Sörby, Beatrice | |
dc.contributor.author | Bjure, Mikaela | |
dc.date.accessioned | 2018-06-29T12:26:04Z | |
dc.date.available | 2018-06-29T12:26:04Z | |
dc.date.issued | 2018-06-29 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/56830 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: GRI G4 är ett principbaserat ramverk som används av företag och
organisationer i olika branscher och sektorer. Stor flexibilitet i tillämpningen av ramverket
riskerar att medföra skillnader i innehåll och struktur i hållbarhetsredovisningen, vilket
motverkar jämförbarhet i hållbarhetsredovisningen. Detta är problematiskt då intressenters
möjlighet att bedöma och jämföra hållbarhetsarbete mellan olika företag kan påverkas
negativt.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt
GRI G4 tolkas och tillämpas av företag i två olika branscher, och om detta leder till
jämförbarhet i hållbarhetsredovisningen.
Metod: För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie genomförts. Rapporten
baseras på sekundärkällor och består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa
delen är en kartläggning av antal rapporterade väsentlighetsaspekter bland de valda företagen,
och den kvalitativa delen är en analys baserad på GRI:s principer för
hållbarhetsredovisningens innehåll (intressenthänsyn, väsentlighetsanalys,
hållbarhetssammanhang och fullständighet). Även redovisningarnas struktur har studerats.
Handelsbanken, Nordea, Swedbank, Boliden, LKAB och SSAB valdes ut för närmare studier.
Resultatet analyserades i enlighet med referensramen, vilken utgörs av nyinstitutionell teori,
intressentteori och legitimitetsteori.
Resultat och slutsats: Intressentförväntningar och behov av att skapa och behålla legitimitet
är sannolikt starka drivkrafter till varför företag hållbarhetsredovisar. Hur företagen
hållbarhetsredovisar enligt GRI G4 präglas till stor del av den institutionella miljön inom
branschen. Den institutionella miljön påverkar därför redovisningens utformning och
innehåll. Skillnader i detaljrikedom, struktur och väsentlighetsaspekter observerades i
studien. Flexibilitet i tillämpningen av GRI G4 påverkar därför jämförbarheten mellan företag
och branscher.
Förslag till fortsatt forskning: Studera ett större antal företag och branscher för att
undersöka i vilken grad företag arbetar med hållbarhet i praktiken, huruvida
hållbarhetsredovisningar är jämförbara mellan länder och om EU-direktiv 2014/95/EU
påverkat hållbarhetsredovisningens kvalitet och omfattning. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Environmental Management/Uthålligt företagande | sv |
dc.relation.ispartofseries | 17/18:14 | sv |
dc.subject | Hållbarhetsredovisning, Redovisning, Hållbarhet, Global Reporting Initiative,GRI G4, Jämförbarhet, Legitimitet, Intressenter, Isomorfism | sv |
dc.title | Jämförbarhet i hållbarhetsredovisning – En studie av tillämpningen av GRI G4 bland företag i finansiella sektorn och gruv- och metallsektorn | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |