Show simple item record

dc.contributor.authorSörby, Beatrice
dc.contributor.authorBjure, Mikaela
dc.date.accessioned2018-06-29T12:26:04Z
dc.date.available2018-06-29T12:26:04Z
dc.date.issued2018-06-29
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/56830
dc.description.abstractBakgrund och problem: GRI G4 är ett principbaserat ramverk som används av företag och organisationer i olika branscher och sektorer. Stor flexibilitet i tillämpningen av ramverket riskerar att medföra skillnader i innehåll och struktur i hållbarhetsredovisningen, vilket motverkar jämförbarhet i hållbarhetsredovisningen. Detta är problematiskt då intressenters möjlighet att bedöma och jämföra hållbarhetsarbete mellan olika företag kan påverkas negativt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt GRI G4 tolkas och tillämpas av företag i två olika branscher, och om detta leder till jämförbarhet i hållbarhetsredovisningen. Metod: För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie genomförts. Rapporten baseras på sekundärkällor och består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en kartläggning av antal rapporterade väsentlighetsaspekter bland de valda företagen, och den kvalitativa delen är en analys baserad på GRI:s principer för hållbarhetsredovisningens innehåll (intressenthänsyn, väsentlighetsanalys, hållbarhetssammanhang och fullständighet). Även redovisningarnas struktur har studerats. Handelsbanken, Nordea, Swedbank, Boliden, LKAB och SSAB valdes ut för närmare studier. Resultatet analyserades i enlighet med referensramen, vilken utgörs av nyinstitutionell teori, intressentteori och legitimitetsteori. Resultat och slutsats: Intressentförväntningar och behov av att skapa och behålla legitimitet är sannolikt starka drivkrafter till varför företag hållbarhetsredovisar. Hur företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI G4 präglas till stor del av den institutionella miljön inom branschen. Den institutionella miljön påverkar därför redovisningens utformning och innehåll. Skillnader i detaljrikedom, struktur och väsentlighetsaspekter observerades i studien. Flexibilitet i tillämpningen av GRI G4 påverkar därför jämförbarheten mellan företag och branscher. Förslag till fortsatt forskning: Studera ett större antal företag och branscher för att undersöka i vilken grad företag arbetar med hållbarhet i praktiken, huruvida hållbarhetsredovisningar är jämförbara mellan länder och om EU-direktiv 2014/95/EU påverkat hållbarhetsredovisningens kvalitet och omfattning.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesEnvironmental Management/Uthålligt företagandesv
dc.relation.ispartofseries17/18:14sv
dc.subjectHållbarhetsredovisning, Redovisning, Hållbarhet, Global Reporting Initiative,GRI G4, Jämförbarhet, Legitimitet, Intressenter, Isomorfismsv
dc.titleJämförbarhet i hållbarhetsredovisning – En studie av tillämpningen av GRI G4 bland företag i finansiella sektorn och gruv- och metallsektornsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record