Särbegåvinng - gåva eller belastning?

Abstract

Titel: Särbegåvning – gåva eller belastning?

Syfte och frågeställningar: Forskning visar att 92% av särbegåvade elever vantrivs i grundskolan. 77% vantrivs på gymnasiet. För många särbegåvade elever är skolan starten för på livslångt utanförskap. Syftet med studien var dels att undersöka hur vuxna särbegåvade upplevde sin skolgång dels att skapa insikt i hur pedagoger kan identifiera särbegåvade elever i skolan så att även dessa kan utvecklas och trivas. Frågeställningar: • Hur upplevde vuxna särbegåvade sin skolgång? • Hur kan pedagoger identifiera elever med särbegåvning i skolan?

Teori: Dilemmaperspektiv, relationellt perspektiv och Känsla av sammanhang (KASAM) är tre teorier som legat till grund för studien. Vid analysen har ett fenomenologisk hermeneutisk synsätt använts. Delar och helhet har tolkats och hänsyn har tagits till respondenternas sätt att uttrycka sig, pauseringar, funderingar kring rätt ordval och omskrivningar, vilket ibland har lett till en annan tolkning än den rent bokstavliga.

Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie, med semistrukturerade intervjuer. Nio intervjuer med vuxna, som identifierar sig som särbegåvade, boende i en radie av tio mil runt Göteborg har genomförts.

Resultat: Studien visar att endast en av nio respondenter upplevt att den trivts i skolan, trots att hälften klarat sig igenom med relativt goda betyg. Lågstadiet var den tid som respondenterna har trivts bäst. Där har det funnits en relation till pedagogen och undervisningens utformning har i större utsträckning erbjudit möjligheter att utvecklas i sin egen takt. Studien visar att ju längre tiden går desto mer har de särbegåvade eleverna anpassat sig, fått agera hjälplärare, medvetet underpresterat och ägnat lektioner till att drömma sig bort. Några har blivit utåtagerande och därför har de blivit allt svårare att identifiera som särbegåvade. Studien indikerar att de vuxna särbegåvade, i högre grad än vad tidigare forskning v