dc.description.abstract | Kroppslig förmåga myntades först i gymnasieskolans läroplan 2011. Det dröjer till 2014 innan Skolverket publicerar bedömningsstöd som kan hjälpa lärare att öka förståelse för begreppet. Skolverket understryker att kroppslig förmåga bör förstås utifrån en holistisk syn på rörelser, som en påbyggnad av rörelseförmåga, där teori och praktik sammanvävs. Syftet med studien är att utreda hur lärare uppfattar och resonerar kring kroppslig förmåga, med avseende på tolkning och bedömning. Mot bakgrund av resultaten avses även att föra en diskussion om lärares uppfattningar och resonemang av kroppslig förmåga i relation till styrdokument och stödmaterial. Metoden som används är en fenomenografi-inspirerad kvalitativ studie. Resultat i studien visar att lärare upplever en otydlighet i vad Skolverket menar med kroppslig förmåga. De mest framträdande beskrivningarna av kroppslig förmåga är att ha eller att kunna utveckla fysiska kvaliteter, samt kunna anpassa rörelser och kraft. Kroppslig förmåga framställs i ljuset av komplexa rörelser, rörelsekvaliteter eller rörelseförmåga. De strategier och metoder som lärare identifierar vid bedömning av kroppslig förmåga är
inspelning, observationer, dokumentation, skriftlig teoretisk insamling, diskussioner och sambedömning. Slutsatser i studien är att Skolverkets ambitioner med begreppet kroppslig förmåga inte når ut till lärare i Idrott och hälsa. Lärare bör ges möjlighet att veta hur olika bedömningsverktyg kan användas till utveckling och bedömning av olika dimensioner av kroppslig förmåga, där en ökad lärarfortbildning kan vara en lösning. Genom att använda
identifierade metoder på ett mer kreativt sätt, exempelvis erbjuda utforskande elevuppgifter, kan ytterligare kunskaper inom ramen för kroppslig förmåga förvärvas. | sv |